25 augusti 2017

God hjärnfunktion hos riktigt gamla som överlever hjärtstopp

Patienter över 90 år som fått hjärt-lungräddning på sjukhus och överlevt har oftast god hjärnfunktion. Det visar en ny studie från Svenska Hjärt­lungräddningsregistret. Men den svåra etiska frågan kvarstår: Ska man ge hjärt-lungräddning eller inte till mycket gamla och sjuka patienter?

Foto på Johan Herlitz

Johan Herlitz

I studien ingår drygt 11 000 patienter över 70 år som finns med i Svenska Hjärt- lungräddningsregistret. Överlevnaden efter 30 dagar i åldersgruppen 70–79 år var 28 procent. I åldersgruppen 80–89 år var den 20 procent och för dem över 90 år var den 14 procent.

Hjärnfunktionen hos de överlevande i åldersgruppen 70–89 år var god eller relativt god i 92–93 procent av fallen. Bland 90-åringar och äldre var resultaten bara marginellt sämre. 87 procent hade god eller relativt god hjärnfunktion.

– Våra resultat talar lite grann i riktningen att man inte ska ge upp de riktigt gamla, säger Johan Herlitz, registerhållare för Hjärt-lungräddningsregistret.

Men han betonar att forskningsresultat av den här typen inte ger någon nämnvärd ledning när det gäller de svåra besluten om hjärt-lungräddning eller inte. Ställningstaganden måste göras på individnivå.

Bakgrundsinformation avgörande

Sjukvårdspersonal måste i princip alltid göra hjärt-lungräddning på personer som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus. Man har ingen bakgrundsinformation om patienten och då finns inget att välja på. För patienter som ligger på sjukhus är förutsättningarna annorlunda. Sjukvårdspersonalen kan diskutera hur de ska handla om en patient i framtiden skulle drabbas av ett hjärtstopp. I dessa överväganden ska patient och anhöriga om möjligt involveras. Patienten kanske är så sjuk att det är osannolikt att man kan få igång spontan cirkulation efter ett hjärtstopp. Eller patienten kanske är i så dåligt skick att hon skulle räddas till ett liv som hon inte anser värt att leva. Ansvarig läkare kan göra ställningstagandet att hjärt-lungräddning inte ska utföras.

Journalanteckning

– Man gör en notering i journalen som betyder att om ett hjärtstopp inträffar ska patienten få dö i frid utan att något görs. Sådana journalanteckningar är mycket vanliga, säger Johan Herlitz.

Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet för hjärt- lungräddning har gett ut etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning. Här finns inga generella råd när det gäller åldrar, diagnoser eller liknande. Man måste i varje enskilt fall göra en individuell bedömning där hela patientens livssituation vägs in.

Charlotta Sjöstedt

Referenser

Survival and neurological outcome in the elderly after in-hospital cardiac arrest, Hirlekar, G., Karlsson, T., Aune, S., Ravn-Fischer, A., Albertsson, P., Herlitz, J., Libungan, B. Resuscitation, 118 pp. 101 - 106. 2017

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning

Svenska Hjärt-lungräddningsregistret

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!