15 februari 2017

Så blir kvalitetsregister motor i förbättringsarbetet

Kvalitetsregistren har kallats en guldgruva när det gäller utveckling av vården bland annat ur ett forskningsperspektiv. Men säkrar de också kliniskt förbättringsarbete? En forskargrupp som följt satsningen på kvalitetsregister ser att de gör det – under vissa premisser.

Porträtt av Ann-Catrin Eldh

Ann-Catrin Eldh

– Vi ser att förbättringsarbetet stimuleras där register ses som en del av ett kvalitetsledningssystem och inte som ett parallellspår. Och på kliniker där man jobbar aktivt med att identifiera sitt förbättringsutrymme kan register verkligen bidra till kvalitetsförbättringar, säger Ann Catrine Eldh, docent, vid Uppsala universitet, som deltagit i ett av forskningsprojekten.

Samverkan och kunskapsutbyte behövs

Forskargruppen har undersökt både vad som hindrar och underlättar förbättringsarbete med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitativa studier med Riksstroke i fokus har följts av nationella kartläggningar av ytterligare två register: Nationella lungcancerregistret och Gallriks. Verksamhetsnivåerna politiker och tjänstemän i regioner och landsting, sjukhusdirektörer och klinikchefer samt läkare och sjuksköterskor som arbetar med registren på klinikerna har belysts.

– Kort sagt ska det till samverkan, samarbete och kunskapsutbyte mellan alla olika nivåer som politiker, tjänstemän, chefer och medarbetare. Och det behövs engagerade och kunniga personer för att det ska bli riktig verkstad, säger Ann Catrine Eldh.

Hon berättar att forskarna identifierat vad som försvårar att register blir en faktor i det lokala förbättringsarbetet.

– På politiker- och tjänstemannanivå har inte alla behörighet att plocka ut data ens för sin egen region. Man får svårt att förstå registret utan full insyn. Och det är en ganska krånglig väg att be klinikerna att få data.

Ett annat tydligt hinder är att personer som har kunskap om förbättringsarbete inte givet är involverade i arbetet med kvalitetsregistret, och vice versa.

– Många beskriver att det kan bli samverkan just när man gör en punktinsats, som till exempel ser över sina processer, men att det till vardags saknas forum där man möts och diskuterar frågorna.

Mindre dubbelregistrering inte lösningen

– Alla pratar om att får vi till problemet med dubbelregistrering av data kommer allt lösa sig. Men utifrån våra studier kan vi se att det inte kommer att bli så. Då har man frigjort resurser, men inte säkrat förutsättningarna för att driva förbättringsarbete. För det behövs både kompetens och resurser att jobba med frågorna i ett multiprofessionellt perspektiv. Det handlar om att kunna abstrahera, analysera och förstå data och identifiera förbättringsområden i relation till sin patientgrupp, säger Ann Catrine Eldh.

Eva Fohlstedt
Kommunikatör, QRC Stockholm

FAKTA

Om följeforskningen på satsningen
Tre forskargrupper har följt den nationella satsningen på kvalitetsregister 2012-2016: Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, Uppsala universitet och Medical Management Centrum på Karolinska Institutet. Forskargrupperna tilldelades olika register: Uppsala universitets forskargrupp har studerat Riksstroke, Nationella lungcancerregistret och Gallriks.

Om följeforskning
Metoden följeforskning används för att utvärdera projekt eller satsningar under tiden de pågår. Forskarna samverkar med de aktörer som studeras och presenterar sina resultat under hand. Det kan bidra till att projekt blir mer framgångsrika i att nå sina mål.

Om forskargruppen
Docent Ulrika Winblad, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet tillsammans med Ann Catrine Eldh, Mio Fredriksson, Sofie Vengberg, Christina Halford, Lars Wallin, och Tobias Dahlström

Forskarnas publicerade artiklar

Om Riksstroke
Riksstroke startade 1994. Sedan 1998 deltar alla sjukhus som vårdar strokepatienter i akutskedet. Varje år registreras 25 000–26 000 vårdtillfällen för stroke.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!