10 september 2018

Ansökningsprocess inför 2019

Under hösten pågår ansökningsprocessen av medel inför 2019.
Senast den 10 september ska ansökningarna vara inne till kansliet.

Ledningsfunktionen (LF) har beslutat att enbart bevilja medel till kvalitetsregister som har fått medel under 2018. Beslutet togs vid LF:s möte den 22 augusti.

Hur ansöker man?

Redovisningarna ska lämnas i det vanliga webbaserade ansökningssystemet.

Ansökningssystemlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ny fråga i ansökan angående avgifter som register tar ut

Samverkansgruppen för NKR beslutade vid sitt möte den 21-22 augusti 2018 att undersöka i vilken omfattning kvalitetsregister tar ut avgifter från deltagande enheter.
Därför har ”Q4-Ansökan” kompletterats i Steg 2.

Där redogör man för eventuell finansiering som utgörs av avgifter, samt beskriver syftet med avgiften. Avgifter som avses är exempelvis;

  • Anslutningsavgift
  • Avgifter för att sammanställa statistik
  • Avgifter för att verksamheterna ska få tillgång till sina data via analysverktyg

Övergripande tidplan

  • 10 september
    - Q4-ansökan lämnas in
  • Första halvan av oktober
    - Expertgruppen fastställer sitt förslag till bedömning och fördelning av medel.
    - Nationella Programområden (NPO) bereder delar av ansökningarna
  • 15-16 november
    - Samverkansgruppen möts och fastställer bedömningar och fördelning av medel till registren och RCO. Detta är sedan beslutsunderlag till Ledningsfunktionen.
  • 12 december
    - Ledningsfunktionen fattar det slutgiltiga beslutet om medelstilldelning 2019.

Den 28 augusti hölls ett öppet Skype-möte för samtliga kvalitetsregister med tema "Ansökningsprocessen och Expertgruppens arbete".

För att svara på frågor deltog Karin Göransson från kansliet samt Ingmar Näslund, ordförande i Expertgruppen. Här är den presentation de visadeöppnas i nytt fönster (PPT).

Alla frågor som ställdes (nedan) har besvarats och satts ihop till ett FAQ-dokumentöppnas i nytt fönster (PDF).


Frågor och svar

Fråga 1
Det pågår en dialog angående ersättning från kommunerna för de register som används där. Ska denna ersättning redovisas som annan planerad finansiering?
SVAR: Ja.

Fråga 2
Vem tillsätter medlemmarna i expertgruppen?
SVAR: Samverkansgruppen för kvalitetsregister.

Fråga 3
Hur ser ni på registrens olika karaktär. Mer diagnosinriktade register i förhållande till register som är mer övergripande för en vårdprocess. Ex. primärvård, akutvård, intensivvård, operation/anestesi processerna.
SVAR: Expertgruppen kommer att ta hänsyn till registrens olika karaktär i bedömningen.

Fråga 4
Verksamhetsberättelse jämfört med årsrapport - det är otydligt vad som "hör hemma" var.
T.ex. utveckling av täckningsgrad.

SVAR: Årsrapporten ska bl.a. redovisa skillnader i resultat mellan enheter, landsting, kön eller andra undergrupper och inte minst utvecklingen över tid. Aspekter av jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet bör om möjligt uppmärksammas. Trender och förändringar bör relateras till nationella och/eller lokala rekommendationer, riktlinjer etc.

Årsrapporten ska även ge en bild av i vilken grad och på vilket sätt registret faktiskt nyttjas av de kliniker som matar in data. Den tänkte läsaren av årsrapporten är främst vårdpersonal, men även patienter och media.

Verksamhetsberättelsen ska framförallt vara en sammanfattning av registrets arbete och aktiviteter, planer, samarbeten med andra aktörer under det gångna året och här är den tänkte läsaren snarare verksamhetschefer, landstingsledningar och anslagsgivare.

För verksamhetsberättelserna finns en anbefalld rubrikstruktur att följa i stora drag.

Fråga 5
Hur ser ni på internationella samarbeten, t.ex. samverkan med motsvarande europeiska eller internationella register?

SVAR: Vi ser generellt positivt på internationella samarbeten, speciellt när sådant samarbete leder till förbättrad vård i Sverige och/eller ger ökade kunskaper som kan vara av värde för oss men det har hittills inte kunnat premieras i medelstilldelningen.

Fråga 6
Hur värderas registrets ansvar för effekt i vården i relation med vårdens ansvar för att utnyttja de register som finns för vårdutveckling? (är ju beroende av resurssättning m.m.)

SVAR: Det är ett delat ansvar. Registren ansvarar för att tillhandahålla relevanta, användbara och användarvänliga lösningar. Huvudmannen för resurssättning m.m. Den nya kunskapsstyrningsorganisationen tydliggör bättre än tidigare att det är huvudmannens ansvar att registren används. Det kan dock ta tid innan detta kommit ut i hela organisationen.

Fråga 7
Förväntas "ramen" d.v.s. totala summan statliga registerpengar vara ungefär samma (eller mer, eller mindre?) för 2019 jämfört med 2018?

SVAR: Varken kansliet eller expertgruppen har ännu fått något klart besked om statens engagemang under 2019, men det förväntas vara samma som under 2018. Det är dock valår med allt vad det kan innebära

Fråga 8
Är aktivitetsbaserade anslag diskuterat?

Svar: Alla register ser så olika ut så att det inte för närvarande möjligt att använda aktivitetsbaserade anslag.

Fråga 9
I ansökan steg 2 efterfrågas att vi ska uppskatta tjänsteandelen, specificera planerade kostnader i registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön. Men VAR gör vi det?

SVAR: Bortse från detta och skriv bara in den totala lönekostnaden.

Fråga 10
Hur ska expertgruppen samverka med NPO (i bedömningen av relevans)?

SVAR: Den processen är under uppbyggnad och alla former är inte klara än.
I år kommer NPO och expertgruppen göra sina bedömningar separat, men deras arbete kommer att utgöra ett samlat underlag till samverkansgruppen för kvalitetsregister.
Processen för kommande år kan komma att se annorlunda ut.

Fråga 11
Vore tacksam om detta med certifieringsnivåer kan utvecklas något, t ex måste de register som har nivå 1 göra ny certifieringsansökan för att behålla denna nivå?

SVAR: Alla register behöver se över de kriterier som finns för dess nuvarande certifieringsnivå, då kriterierna uppdaterades i våras.
För certifieringsnivå 1 krävs att samtliga kriterier för certifieringsnivå 1 + kriterier för lägre certifieringsnivåer ska vara uppfyllda (samma resonemang gäller för certifieringsnivå 2 och 3).

Ett register som idag har certifieringsnivå 1 behöver alltså se över samtliga kriterier för samtliga certifieringsnivåer och tillse att dessa är uppfyllda.
Ni redovisar de eventuella kriterier som inte är uppfyllda idag och hur ni avser att uppfylla dem inom omställningstiden på 2 år. Mer information om uppdaterade certifieringskriterierna.

Fråga 12
Jag är fundersam till hur redovisning i Vården i siffror, VIS, är ett kriterium till certifieringsnivå 1, då Webbverktyget VIS inte verkar vara färdigbyggt, samt att det inte längre går att leverera data manuellt och utgår från HSA ID innan man stämt av att alla verksamheter har korrekta HSA-ID. Det blir svårt att uppfylla kriteriet då trots att registret visat indikatorer i Öppna jämförelser sedan 2009.

SVAR: Det är sådant som expertgruppen kommer att ta i beaktning vid sin bedömning.
Vid behov kan sådana frågeställningar stämmas av med den grupp på SKL som arbetar med Vården i siffror.

Fråga 13
Hur fristående ska ett ”underregister” vara för att rapportera separat?

SVAR: Det får bedömas från fall till fall. Har man olika patientgrupper som följer olika vårdkedjor, har olika variabler i registret och i årsrapporten beskrivs olika delpopulationer, så ligger det ju nära vad man skulle kalla olika delregister.
Expertgruppen är dock mycket hörsam till hur ni själva bedömer det, då det ännu inte finns någon fastslagen definition av ett ”underregister/delregister”.

Fråga 14
Utvecklingen i register kan ha tydlig påverkan från resursbrister för teknikutveckling hos registercentra. Fenomenet kan vara svårt att påverka från ett enskilt register.

SVAR: Ja, vi är medvetna om det. Beskriv det tydligt i ansökan, så kan Expertgruppen ta med det i sin bedömning. Rimligen blir då andra aspekter än teknik ännu viktigare – professionsförankring, datakvalitet etc.

Fråga 15
Hur ser man på register som har så låga anslag så man inte har kunnat driva den utveckling som man egentligen vill och behöver?

SVAR: Vi är väl medvetna om att det är så för en del register. Det finns en vilja att se över och justera medelsfördelningen där det finns behov. En sådan justering kan dock ta tid. Beskriv verksamheten och utmaningarna tydligt, så expertgruppen får så bra underlag som möjligt till sin bedömning.

Fråga 16
Nu är det mycket prat om att fördela medel till de som är ”bäst”. Hur ge stöd och förbättra mindre och svagare register? Hur bedöms patientinvolveringen?

SVAR: I de diskussioner som förts i Expertgruppen, Samverkansgruppen och Ledningsfunktionen har det funnits en stor medvetenhet om att vi måste stödja/bevara de register som skapar bättre vård och ny kunskap.

Men vi måste också ge de register som ännu inte hunnit utvecklas så långt, men är på gång och har potential, en realistisk chans.

Det betyder följaktligen att register som inte har den första gruppens relevans men inte heller den andra gruppens utveckling måste vara de som får stå tillbaka. Alla aspekter av registerkvalitet är inte resurstunga, t.ex. patientinvolvering (i den mån sådan är relevant för registret), professionsförankring.

Fråga 17
Kommer vi att få uppskov från deadline 10 september?

SVAR: Nej. Både expertgruppen och alla NPO har en tajt tidplan, och för att gruppen ska kunna göra en rättvis och noggrann bedömning behöver deadline hållas.
Vi kommer att vara ytterst restriktiva med uppskov.

 

 

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!