Enklare och snabbare att registrera i RiksSvikt

I Region Värmland har kvalitetsregistret RiksSvikt lyckats hämta åttio procent av registrets variabler när journaluppgifter överförs till registret. Detta har mer än halverat den totala registreringstiden för vårdpersonal.

Flera regioner ligger i startgroparna för att genomföra samma effektivisering. I slutet av 2022 anslöt Region Jönköping och på tur är Region Östergötland och Region Kronoberg.

Sedan hösten 2020 pågår ett arbete i Regioner i samverkan med stöd av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), för automatiserad informationsförsörjning mellan regioner, kommuner och nationella kvalitetsregister.

Halverad tid för registrering

Victoria Bryske är sjuksköterska på hjärtsviktsmottagningen på Centralsjukhuset i Karlstad. Hon och hennes kollegor sparar mycket tid på den förenklade överföringen från journal till kvalitetsregistret Rikssvikt.

— Förr tog det cirka tio till tolv minuter att göra en full registrering av en patient i Rikssvikt, nu går den på ungefär hälften av den tiden. När vi gör en journalanteckning i samband med ett patientbesök förs data för cirka 80 procent av variablerna över till Rikssvikt. Det är de mer tidskrävande registreringarna såsom aktuella läkemedel och doser, provsvar, patientens upplevda hälsotillstånd och förmågor i det dagliga livet. Väl inloggad i registret kompletterar jag med de resterande och lite enklare delarna. Det har blivit oerhört mycket lättare, och också roligare, att jobba med RiksSvikt, säger Victoria Bryske.

Antalet registrerade patienter ökar

Hjärtsvikt är en folksjukdom, 200 000 till 300 000 svenskar är drabbade och dödligheten är hög, särskilt inom det första året efter diagnosen. I Rikssvikt följs patienterna från sitt första besök till ett uppföljningsbesök efter cirka tre månader och därefter årligen.

— Hjärtsvikt är tyvärr underbehandlat idag och det är väldigt viktigt att snabbt komma igång med behandling och att patienten får rätt medicinsk behandling. Det är också viktigt att tidigt upptäcka om något ytterligare bör göras. I RiksSvikt kan vi enkelt se vilka åtgärder som satts in och vi slipper leta i journalen. Nu när registret är mer lättarbetat hoppas vi att fler patienter i hela landet blir registrerade och att verksamheterna får bättre underlag för förbättringsarbeten, säger Victoria Bryske.

Gediget arbete bakom standardiserade variabler

Arbetet med att automatisera informationsförsörjning mellan journal och register genomförs av den nationella samverkansgruppen för strukturerad vårdinformation tillsammans med stödfunktionen för Nationella Kvalitetsregister på SKR. RiksSvikt i Region Värmland har kommit längst.

— När projektet sökte ett hjärtregister som skulle medverka var vi väl förberedda. RiksSvikt har i mer än tio år arbetat med att harmonisera och standardisera våra variabler enligt nationella och internationella standarder, som till exempel Snomed CT. Våra främsta drivkrafter har varit att förbättra verksamheten och säkerställa att vi har valida data som kan användas för att bedriva forskning. Det är en förutsättning för att journalsystem och register ska kunna utbyta information, berättar Peter Vasko, hjärtläkare och registerhållare vid RiksSvikt.

Fler regioner på gång

Andra regioner kan också ansluta till RiksSvikt på samma sätt som Region Värmland har gjort. Det kan ibland behövas viss anpassning, men det stora förarbetet är redan gjort med kvalitetsregistret.

— Jag kan med glädje konstatera att fler regioner nu ansluter till RiksSvikt. I slutet av 2022 har även Region Jönköping anslutit och förhoppningsvis kommer Region Kronoberg, Region Östergötland, Capio St. Göran, Region Uppsala och Region Västmanland att ansluta under 2023, säger Peter Vasko.

Uppföljning av vårdförlopp hjärtsvikt

Varje år insjuknar upp emot 40 000 personer i Sverige i nyupptäckt hjärtsvikt. Inom nationellt system för kunskapsstyrning har det tagits fram ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för nydebuterad hjärtsvikt. Vårdförloppet kan användas för majoriteten av dem som insjuknar. Vid uppföljning av vårdförloppet saknas idag datakällor för flera av indikatorerna. Data för några av indikatorerna kan hämtas från RiksSvikt, men i vårdförloppet beskrivs att registret har otillräcklig täckningsgrad och låg användning i primärvården.

— Om RiksSvikt används av regionerna för uppföljning av vårdförloppet av nydebuterad hjärtsvikt så stiger täckningsgraden. När det nu har blivit enklare att registrera i registret är det så småningom möjligt att nå 80 procents täckningsgrad på den väldefinierade gruppen med diagnosen nydebuterad hjärtsvikt, säger Peter Vasko.

Allt fler kvalitetsregister erbjuder automatiserad informationsöverföring

— Det är väldigt glädjande att vi inom projektet för automatiserad informationsförsörjning nu ser att ytterligare regioner har anslutit till RiksSvikt. Även när det gäller registrering hos kvalitetsregistren för bröst- och prostatacancer har fler regioner automatiserat sin informationsförsörjning, säger Björn Hultgren, strategisk programkoordinator i programmet för informationsförsörjning på SKR.

I nuläget är det möjligt för vårdgivare att ansluta med automatisk informationsförsörjning till 17 olika nationella kvalitetsregister, varav fyra är i testfas. Anslutningen görs via Ineras nationella tjänst för informationsutlämning. För närvarande är det 37 vårdgivare, hos kommuner och regioner över hela landet, som är anslutna till något eller några kvalitetsregister.

— Vi arbetar fortlöpande med att öka antalet anslutningar, både för register och för vårdgivare, fortsätter Björn Hultgren.

Just nu pågår även en förstudie för att ta tillvara lärdomar och erfarenheter som gjorts utifrån arbetet med informationsförsörjning för bröst- och prostatacancer till övriga register inom cancerområdet, avslutar han.

Informationsförsörjning till Nationella Kvalitetsregister

RiksSvikt