Publicerad 19 mars 2024

Frågor och svar om riskbedömning av arbetsmiljö

  • Vad innebär det att göra en riskbedömning?

    Riskbedömning är en specifik metod för att identifiera och hantera risker. Det handlar om hela kedjan det vill säga att undersöka (1), bedöma (2) och även om de åtgärder man planerar och genomför (3 och 4) samt att följa upp att åtgärderna haft effekt (5) för att minska risker för ohälsa och olycksfall.

    Arbetsgivaren ska med andra ord gå igenom följande steg:

    1. undersöka risker för ohälsa och olycksfall som arbetstidsändringarna medför,
    2. bedöma om riskerna för ohälsa och olycksfall är allvarliga,
    3. genomföra åtgärder för att minska riskerna,
    4. när man inte genomför åtgärder på en gång ska skriftliga handlingsplaner upprättas,
    5. följa upp att åtgärderna haft effekt.

    Detta ska genomföras i samverkan med berört skyddsombud. Riskbedömningarna ska vara skriftliga. Uppföljning att åtgärderna haft effekt kan ske vid medarbetarsamtal eller vid skyddsronder.

    Riskbedömningsmatris

    Suntarbetsliv har bland annat tagit fram information om riskbedömning och en riskbedömningsmatris.

    Vad är riskbedömning? Suntarbetsliv

  • När i tiden är det lämpligt att genomföra en riskbedömning?

    I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) står att riskbedömning ska genomföras när ändringar i verksamheten planeras. Vid mer omfattande verksamhetsförändringar kan det dock vara problematiskt då planeringen ofta sker med olika scenarier och då skulle ytterligare riskbedömningar behöva genomföras.

    I ett regeringsbeslut fastställer man att en riskbedömning inte behöver genomföras tidigare än då det är meningsfullt (regeringsbeslut om införande av digital-TV på SVT (N2004/2482/ARM)). Det innebär att det oftast behövs ett slutgiltigt beslut för att kunna bedöma om nya arbetstider innebär risker för ohälsa och olycksfall.

    Sätt en tidplan för riskbedömningen

    En riskbedömning sker vid ett tillfälle men arbetsgivare, fack och skyddsombud samverkar genom en hel förändringsprocess. Därför är det lämpligt att man på förhand gör en tidplan där man planerar när, i en förändringsprocess, en riskbedömning ska ske.

  • Vad menas med en ändring i verksamheten?

    Det är inte alltid enkelt att avgöra vad som är en ändring i verksamheten och när arbetsgivaren är skyldig att genomföra en riskbedömning. Här är det viktigt att ha en dialog med skyddsombuden. Det är visserligen inte skyddsombudet som beslutar om när och hur man ska genomföra en riskbedömning. Därför kan det vara relevant att ha en övergripande dialog med fack och skyddsombud för att kunna ta någon form av principbeslut om när och hur det är meningsfullt att genomföra riskbedömningar.

    Vid vissa mindre ändringar på en arbetsplats kan man på förhand avgöra om det finns risker för ohälsa och olycksfall utan att behöva gå ”omvägen” förbi en riskbedömning. Om arbetsgivare och skyddsombud inte kan konstatera några risker för ohälsa eller olycksfall behövs inte någon riskbedömning genomföras. Det kan dock ändå finnas skäl att dokumentera att en riskinventering/riskbedömning påbörjats.

    Ett exempel på när en förändring inte innebär en ändring i verksamheten är till exempel när två medarbetare ska byta rum.

    Centralt avtal om samverkan och arbetsmiljö

    I kommentarerna till det centrala avtalet om samverkan och arbetsmiljö finns en kommentar om riskbedömningar: "Syftet är att förebygga ohälsa och olycksfall genom att undanröja risker, inte att hindra nödvändiga och nyttiga förändringar i verksamheten".

    Samverkansavtalet

  • Vad händer om arbetsgivaren och skyddsombuden är oeniga i riskbedömningen?

    Det är lämpligt att så långt som möjligt komma överens om de bedömningar som sker så att det inte blir någon sorts dragkamp mellan arbetsgivare och skyddsombud. Samtidigt är det oftast inte så dramatiskt om man ibland gör olika bedömningar. Det är dock arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet och samtidigt är arbetsmiljöansvarig. Arbetsgivaren är också ansvarig för budgethållning om det exempelvis finns mycket kostnadskrävande förslag på åtgärder.

  • Behöver arbetsgivaren genomföra en riskbedömning på individnivå?

    Det enkla svaret är nej. Arbetsmiljölagen (AML) är huvudsakligen en kollektiv lagstiftning.

    Arbetsanpassning och rehabilitering på individnivå

    Vissa individproblem är man inte skyldig att beakta vid riskbedömningar men däremot kan man behöva hantera dessa i form av arbetsanpassning och rehabilitering. Det kan till exempel handla om funktionsvariationer och bakomliggande sjukdomar. Mer information finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsanpassning.

    Arbetsanpassning (AFS 2020:5), Arbetsmiljöverket

    Centralt avtal om samverkan och arbetsmiljö

    I kommentarerna till samverkansavtalet, Avtal om samverkan och arbetsmiljö, tydliggörs att individärenden inte ska hanteras i samverkan: Individärenden, till exempel förflyttning, omplacering, uppsägning och avsked, ska inte hanteras i samverkan. Frågor som till exempel rör förändringar i verksamheten och som berör flera individer ska däremot typiskt sett tas upp i samverkan.

    Samverkansavtalet

Riskbedömning vid ändring av arbetstid och arbetstids­förläggning

  • Var i arbetsmiljölagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter hittar man kraven på att genomföra risk­bedömning vid ändring av arbetstider?

    Det står i § 8, andra meningen i Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1)
    ”När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas.” Formuleringen, ändring i verksamheten, är extra viktig att beakta.

    Centralt avtal om samverkan och arbetsmiljö

    I kommentarerna till det centrala avtalet om samverkan och arbetsmiljö konstateras att: Syftet med riskbedömningen är att förebygga ohälsa och olycksfall genom att undanröja risker, inte att hindra nödvändiga och nyttiga förändringar i verksamheten.

    Samverkansavtalet

  • Ska man alltid göra en riskbedömning när man inför ett nytt arbetstidsschema?

    Ja, om det nya arbetstidsschemat innebär en ändring i verksamheten så ska arbetsgivaren genomföra en riskbedömning. Tänk på att genomföra riskbedömningen innan de planerade ändringarna genomförs.

    Det finns ett rättsfall där regeringen fastställer ett omedelbart förbud mot att genomföra en omorganisation om man inte på förhand gjort en riskbedömning (Arbetsmiljöverkets meddelande (N2001/11628/ARM)).

    Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

    Arbetsmiljöverket har en broschyr som handlar om riskbedömning inför ändringar i verksamheten.

    Riskbedömning inför ändringar i verksamheten, Arbetsmiljöverket

  • Finns det något speciellt man bör beakta när man riskbedömer arbetstider?

    När man riskbedömer arbetstider ska fokus vara på att förebygga ohälsa och olycksfall. En risk att tappa sitt fokus kan vara om man tar allt för mycket hänsyn till individuella önskemål. Det kan exempelvis handla om att vissa medarbetare vill ha längre sammanhängande ledighet.

    Det är därför viktigt att ta stöd i forskningen. Mot denna bakgrund har parterna tagit fram en sammanställning som tydliggör forskningsläget beträffande arbetstiders påverkan på vår hälsa. Det är viktigt att beakta evidens i forskning när man genomför riskbedömningar av arbetstider.

    Arbetstider, hälsa och säkerhet - en uppdatering av aktuell forskning, Stressforskningsinstitutet (PDF) Pdf, 3 MB.

    Medicinska kontroller för medarbetare som jobbar natt

    Arbetsgivare är skyldiga att anordna medicinska kontroller, när medarbetare i en större omfattning jobbar natt. Här använder arbetsgivaren ofta företagshälsovården som gör en hälsokontroll innan medarbetarna börjar arbeta natt. Detta ska sedan upprepas efter sex år när man är under 50 år och var tredje år för de som är 50 år och uppåt. Nattarbete är när man mer kontinuerligt har arbetstid förlagd mellan 22.00 – 06.00. En medarbetare kan välja att tacka nej till att delta i en medicinsk kontroll. Mer information finns Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller.

    Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3), Arbetsmiljöverket

Informationsansvarig

  • Gunnar Sundqvist
    Utredare

Kontakta oss

Kontakta SKR

Välkommen att skicka din fråga till SKR inom arbetsrätt och kollektivavtal

  • SKR:s rådgivning riktar sig till personal- och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om frågan ställs på uppdrag av någon av dessa anger du det i formuläret.
  • Vi kontaktar dig normalt per telefon samma eller efterföljande dag som frågan skickas in, om vi inte bedömer att frågan kan besvaras per e-post. Det är viktigt att du som frågeställare finns tillgänglig för telefonsamtal under samma tidsperiod. Vi gör minst tre kontaktförsök, men om kontakt ändå inte kan upprättas avslutas ärendet. Du är då välkommen att skicka in ärendet på nytt.
  • Vid akuta frågor, vänligen ring SKR:s kontaktcenter på 08-452 70 00.

Ange gärna lagrum eller avtal som ärendet gäller. Beskriv var i processen ni befinner er och vilka eventuella åtgärder som redan vidtagits. Tänk på att inte ange personuppgifter.





Frågan ställs av eller på uppdrag av personal- eller förhandlingschef * (obligatorisk)
Frågan ställs av eller på uppdrag av personal- eller förhandlingschef


Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.