Publicerad 18 mars 2021

Diskriminering

Förenklat kan man säga att diskriminering utgör olika behandling av lika fall. Diskrimineringslagstiftningen syftar till att motverka faktiskt negativ särbehandling på osakliga grunder.

Avgörande för om diskriminering skett är effekten för den enskilde, det vill säga någon avsikt att diskriminera behöver inte finnas, det kan bero på slarv, eller till och med missriktad omtänksamhet, avsikten är egentligen ointressant. Om man kan påvisa att det funnits ett direkt syfte att diskriminera kan det betraktas som en försvårande omständighet vilket vid en prövning kan leda till särskilt hög diskrimineringsersättning.

En arbetsgivare som till exempel instruerar en arbetstagare att utsätta någon för diskriminering bryter själv mot diskrimineringslagen.

Sju diskrimineringsgrunder

Lagstiftaren har identifierat grupper som anses ha ett särskilt skyddsbehov i jämförelse med en referensgrupp. Diskrimineringslagen tar sikte på missgynnande som har samband med någon av följande diskrimineringsgrunder:

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder

Direkt eller indirekt diskriminering

En arbetsgivare får inte missgynna någon som:

  • Är arbetstagare.
  • Gör en förfrågan om eller söker arbete.
  • Söker eller fullgör praktik.
  • Står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.

Direkt diskriminering är att behandla någon sämre än hur arbetsgivaren behandlar eller skulle behandla en person som inte tillhör någon av de skyddade kategorierna i en jämförbar situation, om inte arbetsgivaren kan visa att missgynnandet saknar samband med att personen tillhör någon av de skyddade kategorierna. Direkt diskriminering förutsätter ett direkt samband mellan diskrimineringsgrunden och den missgynnande effekten för den enskilde.

Indirekt diskriminering är att tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar personer som tillhör de skyddade kategorierna, till exempel genom att ställa upp ett krav på fullgjord militärtjänstgöring. Att tillämpa sådana kriterier utgör indirekt diskriminering såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är nödvändiga för att uppnå målet.

Bristande tillgänglighet

Diskriminering genom bristande tillgänglighet är förbjuden enligt diskrimineringslagen. Förbudet innebär att en arbetsgivare är skyldig att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder för att en person med funktionsnedsättning ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning.

Vad som utgör en skälig tillgänglighetsåtgärd avgörs genom en helhetsbedömning i varje enskilt fall med hänsyn till:

  • de ekonomiska och praktiska förutsättningarna hos verksamheten,
  • hur varaktig och omfattande relationen mellan den enskilda personen och verksamheten är, samt
  • andra omständigheter av betydelse, såsom nyttan av en åtgärd.

Trakasserier och sexuella trakasserier

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering genom trakasserier eller sexuella trakasserier.

Med trakasserier menas ett agerande som kränker någons värdighet och som har samband med en eller flera av de sju diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

Vid kännedom om att en arbetstagare anser sig utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier ska arbetsgivaren utreda saken och i förekommande fall vidta åtgärder.

Positiv särbehandling

Positiv särbehandling kan endast användas som ett led i ett planmässigt jämställdhetsarbete för att rekrytera av underrepresenterat kön.

Missgynnandeförbudet enligt föräldraledighetslagen

En arbetsgivare får inte missgynna en arbetssökande eller arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet.

Förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning

Anställningsform och sysselsättningsgrad får inte påverka anställningsvillkorens utformning.

Läs vidare

Kontakta oss

Kontakta SKR

Välkommen att skicka din fråga till SKR inom arbetsrätt och kollektivavtal

  • SKR:s rådgivning riktar sig till personal- och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om frågan ställs på uppdrag av någon av dessa anger du det i formuläret.
  • Vi kontaktar dig normalt per telefon samma eller efterföljande dag som frågan skickas in, om vi inte bedömer att frågan kan besvaras per e-post. Det är viktigt att du som frågeställare finns tillgänglig för telefonsamtal under samma tidsperiod. Vi gör minst tre kontaktförsök, men om kontakt ändå inte kan upprättas avslutas ärendet. Du är då välkommen att skicka in ärendet på nytt.
  • Vid akuta frågor, vänligen ring SKR:s kontaktcenter på 08-452 70 00.

Ange gärna lagrum eller avtal som ärendet gäller. Beskriv var i processen ni befinner er och vilka eventuella åtgärder som redan vidtagits. Tänk på att inte ange personuppgifter.





Frågan ställs av eller på uppdrag av personal- eller förhandlingschef * (obligatorisk)
Frågan ställs av eller på uppdrag av personal- eller förhandlingschef


Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.