Publicerad 9 maj 2022

Frågor och svar om gravida

  • Varför ska arbetsgivaren ta särskild hänsyn till att en arbetstagare är gravid? (Uppdaterad: 30 mars 2022)

    Det är frivilligt för en gravid arbetstagare att informera sin arbetsgivare om graviditeten. Arbetsgivaren ska dock överväga att vidta förebyggande åtgärder så snart de får kännedom om att en arbetstagare är gravid.

    Det beror på att:

    • Gravida utgör ur ett arbetsmiljöperspektiv en särskilt skyddsvärd kategori arbetstagare (se bl.a. AFS 2007:5).
    • Gravida som är ovaccinerade tillhör riskgrupp efter vecka 22. Forskning visar att gravida som inte är vaccinerade löper ökad risk att bli allvarligt sjuka i covid-19, vilket i sin tur ökar risken för att föda för tidigt. Inräknat inkubationstid bedöms risken öka vid graviditetsvecka 20.
    • Enligt Folkhälsomyndigheten bör gravida med andra riskfaktorer, såsom fetma, diabetes eller högt blocktryck vara särskilt försiktiga.
  • Spelar det någon roll om en gravid arbetstagare är vaccinerad eller inte? (Uppdaterad: 30 mars 2022)

    Enligt Folkhälsomyndighetens bedömning ger vaccinet ett lika gott skydd för den gravida mot covid-19 som för övriga befolkningen. Det innebär, enligt Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens bedömning, att en gravid person som fullvaccinerats anses ha samma skydd mot svår och allvarlig sjukdom som övriga fullvaccinerade.

    Gravida som är vaccinerade tillhör inte längre riskgrupp för allvarlig sjukdom i covid-19. Arbetsgivaren kan därför i sin riskbedömning beakta om den gravida är vaccinerad eller inte.

    Det är dock viktigt att poängtera att risken för allvarlig sjukdom och död inte är densamma som risken att den gravida exponeras för viruset. Samtliga gravida, oavsett vaccination eller genomgången infektion, ska behandlas lika vid bedömningen avseende risken för exponering av viruset (AFS 2007:5).

  • Vad ska arbetsgivaren göra vid kännedom om att en arbetstagare är gravid? (Uppdaterad: 30 mars 2022)

    Enligt Arbetsmiljöverkets uppdaterade information ska gravida efter vecka 20 inte arbeta med patienter inom vård och omsorg som har misstänkt eller konstaterad covid-19. Detta gäller även gravida arbetstagare som är fullvaccinerade. Med ”misstänkt eller konstaterad covid-19” avses patienter eller brukare som isoleras på grund av misstänkt eller konstaterad covid-19.

    I övriga fall ska en individuell riskbedömning avgöra om en gravid arbetstagare riskerar att smittas av covid-19 i den aktuella verksamheten. Utifrån riskbedömningen ska arbetsgivaren vidta lämpliga åtgärder för att den gravida ska kunna arbeta. Med hänsyn till den ökade risken för allvarlig sjukdom är det, i det fallet den gravida är ovaccinerad, lämpligt att göra en ny riskbedömning inför graviditetsvecka 20.

    Om det inte går att undanröja risker i arbetsmiljön eller ge den gravida andra arbetsuppgifter som inte utgör risk, får arbetstagaren inte arbeta kvar. Arbetstagaren ska då förbjudas att arbeta (se § 7 AFS 2007:5), vilket sker utifrån arbetsmiljölagens regler.

  • Hur görs den individuella riskbedömningen för en gravid arbetstagare? (Uppdaterad: 30 mars 2022)

    Riskbedömningen bör innehålla en helhetsbedömning avseende risk för svår sjukdom (här får vaccination betydelse) men också risken för exponering av virus (se AFS 2007:5, ändrad genom 2018:7). Bedömningen ska ske i samråd med den gravida.

    Tillfälliga åtgärder kring den gravidas arbetsmiljö kan behöva vidtas för att undvika risker även under tiden som riskbedömning och utvärdering av insatser pågår.

    När det gäller risken för exponering ska arbetsgivaren:

    • Undersöka om kvinnan i sitt arbete utsätts för viruset.
    • Bedöma risken för exponering och annan skadlig inverkan på graviditeten som exempelvis bakomliggande ohälsa (oro etc.). Här ska hänsyn tas till art, grad och varaktighet av exponering. Detta kan variera beroende på om de personer den gravida har social kontakt med i sitt arbete kan förväntas vara vaccinerade, varför arbetsgivaren bör vara mer restriktiv i till exempel skolan. I bedömningen kan hänsyn även tas till om den gravida är vaccinerad.
    • Avgöra vilka åtgärder som måste vidtas i samverkan med arbetstagaren. Arbetsmiljöverket förespråkar åtgärdstrappan där personlig skyddsutrustning är den sista åtgärd man tar till. I första hand beaktas vad man kan förändra i arbetsinnehåll, arbetssätt och den fysiska arbetsmiljön runt den gravida.

    Om det inte är möjligt att undanröja eller minimera riskerna inom ramen för ordinarie arbetsuppgifter ska arbetsgivaren vidta åtgärder som är praktiskt möjliga och rimliga för att erbjuda kvinnan andra arbetsuppgifter eller möjlighet att arbeta hemifrån. Eventuell omplacering inom ramen för detta arbete sker utifrån föräldraledighets- och arbetsmiljölagen och ska inte sammanblandas med 7 § anställningsskyddslagen.

  • Vilka ersättningar gäller för gravida arbetstagare som inte får arbeta? (Uppdaterad: 7 december 2021 )

    En gravid arbetstagare som förbjudits att arbeta med stöd av arbetsmiljölagen kan ansöka om graviditetspenning från Försäkringskassan. Graviditetspenning kan utbetalas helt eller delvis, utifrån två olika förutsättningar:

    • Om arbetet är fysiskt ansträngande lämnas ersättning med graviditetspenning tidigast från och med den 60:e dagen före den beräknade förlossningen.
    • Om arbetet innebär risker i arbetsmiljön lämnas ersättning från och med förbudet att arbeta med stöd av arbetsmiljölagen. Här inräknas då risk för smitta vilket inkluderar covid-19.

    Det är Försäkringskassan som bedömer rätten till graviditetspenning i varje enskilt ärende, och i detta kan de välja att ta kontakt med arbetsgivaren med syfte att säkerställa att möjlighet till andra åtgärder har värderats och uttömts innan förbud skett.

    Gravid arbetstagare som fått förbud att arbeta enligt arbetsmiljölagen anses inte kunna stå till arbetsgivarens förfogande och har därför inte rätt till lön. Avstängning enligt AB § 10 mom. 4 är inte heller möjlig att använda i situationen (även om själva ordet avstängning förekommer i sammanhanget på Försäkringskassans hemsida).

    Tidigast från graviditetsvecka 32 kan den gravida ta ut föräldrapenning.

    Om den gravida inte får graviditetspenning kan arbetsgivaren välja att stötta arbetstagaren i kontakten med Försäkringskassan för att ta reda på orsaken. Om exempelvis beslutet beror på att en uppdaterad riskbedömning krävs för en skolas lovperiod, kan arbetsgivaren välja att göra en sådan för just denna period. Ett nytt utlåtande kan sedan inlämnas till Försäkringskassan av arbetsgivaren (på samma blankett som tidigare). Arbetsgivaren kan ibland även bistå den gravida med mer information om hur man bedömt exponering för smitta till Försäkringskassan. Notera att kontakten med Försäkringskassan gällande ovanstående alltid sker i överenskommelse med den gravida.

  • När ska arbetsgivaren besluta om förbud att arbeta för den gravida? (Uppdaterad: 18 november 2021 )

    Om arbetsgivaren kommer fram till att det inte går att undanröja risker i arbetsmiljön eller ge den gravida andra arbetsuppgifter som inte utgör risk, får arbetstagaren inte arbeta kvar. Arbetsgivaren ska då förbjuda den gravida att arbeta. Detta förutsätter alltså att arbetsgivaren genomfört en riskbedömning enligt AFS 2007:5 och där uttömt alla alternativ, inklusive arbete i hemmet.

    Förbud för en gravid arbetstagare att arbeta på grund av risker i arbetsmiljön görs med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen och AFS 2007:5. Det ska inte sammanblandas med avstängning enligt kollektivavtal.

    Vid förbud måste arbetsgivaren dokumentera skälen till varför risker inte kan undanröjas eller varför arbetstagaren inte kan få andra arbetsuppgifter.

Prenumerera

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR