Publicerad 15 juni 2023

Konkurrensneutralitet i valfrihetssystem

Grunden för att starta en process för ökad konkurrens och alternativa driftformer är att det finns ett uttalat politiskt ställningstagande i kommuner och regioner om varför detta är viktigt. En bred politisk förankring som ger förutsättningar för långsiktiga beslut är att föredra.

Politiskt ställningstagande och förankring

Valet av organisations- och driftsform är en strategisk fråga i varje kommun och region. Frågeställningen underlättas av att se på sitt uppdrag utifrån två perspektiv, att tillhandahålla respektive att utföra. Att som huvudman tillhandahålla välfärdstjänster är reglerat i lag, ett obligatoriskt uppdrag. Inom det obligatoriska uppdraget är huvudmannens ansvar att tillhandahålla begränsad till att dimensionera utbudet efter invånarnas behov. Andra uppgifter kan vara förenliga med det kommunala uppdraget, men är frivilliga att tillhandahålla. Att tillhandahålla verksamhet handlar alltså i huvudsak om att dimensionera och finansiera.

Vem som ska utföra uppdraget är en annan självständig fråga. Valet står kortfattat mellan att utföra själv, i samverkan med någon annan offentlig aktör eller överlämna hela eller delar av uppdraget till någon annan, till privata utförare. Valet av vem som ska utföra uppdraget grundas på bedömningen om vilken organisations-, samverkans- eller driftsform som i högst grad bidrar till att uppnå ställda mål. Valet blir en sammanvägning mellan de olika övergripande mål kommunen eller regionen ställt upp. Kommuner och regioner har stor frihet att välja hur verksamheten ska utföras och utvecklas.

Valet av driftsformen är strategisk fråga och ska inte avgöras från fall till fall. Fullmäktige bör besluta om en försörjningsstrategi, där inriktning för driftsformer inom olika verksamhetsområden behandlas. Strategin formaliseras genom att anta en konkurrenspolicy med tillhörande riktlinjer och rutiner.

Motiven till att arbeta med konkurrens kan vara flera

Privata företag, idéburna organisationer och civilsamhälle har kommit att få en allt större betydelse som utförare inom välfärden. Att kommuner och regioner överlämnat uppdrag till privata utförare i en ökande omfattning har drivits fram av uppfattningen att konkurrens kan utgöra en drivkraft för verksamhetsutveckling och bättre resultat. Givet att kostnaderna inte ökar i samma utsträckning som resultat och kvalitet, bidrar konkurrens till högre effektivitet.

Andra motiv som framförts som motiv för introduktion av konkurrens och marknadslösningar är till exempel

  • ökad kostnadsmedvetenhet i den egna organisationen (givet en viss kvalitetsnivå).
  • ökad måluppfyllelse hos privata utförare (givet en viss ersättningsnivå).
  • att stimulera verksamhetsutveckling och innovation (servicenivå, tillgänglighet, tjänstekvalitet, kundorientering, kostnadsreducering).
  • att öka individens valfrihet genom tillgång till en mångfald utförare.
  • stimulera lokal och regional näringslivsutveckling genom att bjuda in till etablering inom områden som traditionellt varit begränsade för drift i offentlig regi.

Upphandlingsformen och konkurrensen

Både lagen om offentlig upphandling, LOU, och lagen om valfrihetssystem, LOV, är lag som både möjliggör och reglerar på vilket sätt verksamhet som omfattas av det offentliga uppdraget i kommuner och regioner köps från privata utförare.

Beroende på upphandlingsform uppstår konkurrens på olika sätt och vid olika tidpunkter.

  • Vid upphandling enligt LOU uppstår konkurrensen vid anbudsutvärderingstillfället under upphandlingen.
  • Vid anskaffning av tjänster genom LOV uppstår konkurrensen först efter att avtalet ingåtts och verksamheten startat. Utförarna konkurrerar om kunderna genom att erbjuda bästa alternativet.

Publikationer

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Lars Kolmodin
    Handläggare
  • Thomaz Ohlsson
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.