Publicerad 14 februari 2023

6. Organisationen analyserar den könsuppdelade statistiken

För att identifiera och synliggöra ojämställdhet analyserar organisationen den könsuppdelade statistiken.

För att säkerställa likvärdig service och jämställd fördelning av resurser måste statistiken analyseras. Det första steget är att göra en könskonsekvensanalys. Om statistiken visar på könsskillnader, vad får det för konsekvenser för flickor och pojkar, för kvinnor och män? För olika grupper av kvinnor och män?

Utgå från kända jämställdhetsproblem

Ett bra stöd är att utgå från vanligt förekommande jämställdhetsproblem. Sannolikheten är stor att könsskillnader som synliggörs i den egna uppföljningen, speglar förhållanden som gäller generellt i samhället. Kännedom om vanliga jämställdhetsutmaningar gör det lättare att orientera sig i mängden av data.

Exempel: En jämställdhetsutmaning är mäns våld mot kvinnor, vilket bland annat får som konsekvens att kvinnor oftare än män förhåller sig till en risk att utsättas för våld. Trygghetsundersökningar visar att kvinnor är mer oroliga för att gå ut på kvällen än män. På nationell nivå är det mer än tre gånger så vanligt att kvinnor avstår från att gå ut än att män gör det.

Mest oroliga är kvinnor mellan 16 och 24 år, samt kvinnor över 75 år. En könskonsekvensanalys kan då visa att otrygghet i högre grad begränsar kvinnors möjligheter att röra sig fritt ute, att vara aktiva samhällsmedborgare, och därmed minskar deras möjligheterna till makt och inflytande.

Varför jämställdhetsanalyser och hur kan de användas i förbättringsarbetet?

Jämställdhetsanalyser kan ha olika utgångspunkter. Det kan handla om övergripande uppföljning och analys av antagna mål och mått, nulägesanalys inför mål- och budgetprocess, analys av resultat i en rapport, eller genomlysning av ett specifikt område. Kommuner och regioner som inte tidigare analyserat könsuppdelad statistik behöver göra jämställdhetsanalyser för att skapa en nulägesbild som ger information om vad kommunen eller regionen bör fokusera på, och vad de behöver uppnå.

Analysarbete behöver kopplas samman med ordinarie planerings och uppföljningsarbete. Exempelvis kan en idé vara att välja ut ett antal analyser varje år, som piloter för att tydliggöra att det är ett viktigt arbete som görs inom ordinarie processer där mål sätts, uppdrag formuleras och följs upp. Organisationen får viktig kunskap om verksamheten når de resultat som är satta, samt hur de påverkar olika grupper av individer, de verksamheten är till för. Det är då möjligt att föreslå åtgärder som behöver göras för att förbättra verksamheternas kvalitet och träffsäkerhet.

Det kan genomföras som:

  • Ett särskilt uppdrag till nämnden att redovisa i tertial eller årsuppföljning
  • Inför alla politiska beslut inom ramen för ärendehanteringsprocessen (tjänsteutlåtande eller dylikt underlag)
  • Ett förbättringsarbete inom ordinarie verksamhetsuppföljning.

Först en könskonsekvensanalys

Det innebär att statistik och andra uppgifter delas upp utifrån kön och situationen beskrivs utifrån kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar. Exempel på fråga kan vara vilka konsekvenser ett resultat får för gruppen kvinnor och för gruppen män?

Sedan en jämställdhetsanalys

Nästa steg är att göra en jämställdhetsanalys, det vill säga att relatera konsekvenserna för kvinnor respektive män till de jämställdhetsmål eller jämställdhetsintegrerade mål som organisationen har satt (eller till de nationella jämställdhetspolitiska målen).

Exempel: Fullmäktige har satt som mål att kommunen ska vara en trygg plats att leva på för olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar. Könskonsekvensanalysen visar att kommunen inte når upp till det målet.

Bredda analysen

En viktig del av jämställdhetsarbetet innebär att data och annan fakta samlas in och att könsmönster synliggörs och analyseras. Genom att också beakta andra relevanta maktordningar, utifrån en bedömning av vad som är relevant i ett visst sammanhang, får vi möjlighet till bättre prioriteringar och större träffsäkerhet i utformningen av insatserna. Det ger goda förutsättningar att lyckas uppnå en jämställd och jämlik verksamhet för de vi är till för.

Inte sällan redogörs statistiken idag för (juridiskt)kön å ena sidan, ålder, utbildning, geografi, etc. å andra sidan. Men alla uppgifter behöver redovisas för kvinnor respektive män i de kombinationer av variabler där det är möjligt och relevant.

Det är viktigt att beakta att avvikelser mellan könen inte behöver handla om ojämställdhet utan kan vara motiverade. Det vi söker är omotiverade skillnader.

Föreslå åtgärder

Sista steget i analysprocessen är att föreslå åtgärder. Tänk på att förslagen ska svara mot de orsaker som framkommit. Slutsatser och förslag till åtgärder bildar underlag för beslut.

Roller och ansvar

Politiker

Politiker bör ställa krav på att den könsuppdelade statistiken som finns med i redovisningar, budgetuppföljning och beslutsunderlag analyseras. Där det är möjligt tillsammans med andra relevanta variabler. Ärenden där detta saknas bör återremitteras. Om det inte finns tid att återremittera ärendet, bör bristen påtalas med en notering i protokollet och en begäran om en uppföljande redovisning längre fram.

Chefer

Chefer behöver skapa en struktur för lärande, det vill säga förutsättningar och möjlighet för gemensam reflektion och analys av statistiken. De behöver också säkerställa att det finns praktiska förutsättningar att genomföra analysarbetet.

Sakkunniga

Sakkunniga bidrar med kunskap genom att ta fram exempel på hur könsuppdelad statistik kan användas och hur den kan analyseras. En viktig del i arbetet är att visa organisationens utmaningar i ljuset av vad forskning och nationella förhållanden visar om grundläggande jämställdhetsutmaningar i samhället.

Att styra med könsuppdelade nyckeltal

Nämnd och förvaltning

Vikten av analyser i planeringsarbetet

Nämndens och förvaltningens arbete har ofta ett strukturerat arbetssätt för planering, där nämnden formulerar egna mål, ger särskilda uppdrag som förvaltningen sedan omsätter i form av verksamhetsplaner och i viss mån aktiviteter. Ta reda på hur denna del av processen fungerar i er organisation för att kunna jämställdhetsintegrera den. Exempelvis föregås ofta politiska beslut av omvärldsanalyser och verksamhetsanalyser som kan benämnas som planeringsförutsättningar. Ofta är det kopplade till mål- och budgetarbetet och ger underlag för prioriteringar, inriktning eller särskilda uppdrag. Det utformas inom ramen för nämndens ordinarie arbete.

Vikten av analyser i uppföljningsarbetet

Syftet med könsuppdelad statistik är att visa hur resultaten av verksamheten, eller vidtagna åtgärder i verksamheten, ser ut för kvinnor, män, olika grupper av kvinnor och män, och när det är relevant och möjligt för transpersoner och icke-binära. Därför behöver den individbaserade statistiken analyseras och bedömas. Det räcker inte att enbart kommentera eller beskriva vad tabeller och diagram visar för att göra analysen.Frågor som behöver besvaras:

  • Vad ser vi för skillnader eller likheter mellan kvinnor och män, flickor och pojkar?
  • Hur ser det ut för olika grupper av kvinnor och män?
  • Vad ser vi för trender?
  • Hur ser det ut i jämförelse med andra kommuner/regioner/enheter?
  • Finns det rimliga förklaringar till könsskillnaderna, eller är de ett uttryck för ojämställdhet?
  • Är skillnaderna stora eller små? Skiftar de över tid, eller är de bestående?
  • Behöver vi mer underlag än det vi har?

Fortsätt gärna att använda matrisen som finns under punkt 5: Vad vet vi? Hur vet vi det? Vad tror vi? Varför tror vi det?Jämställdhetsanalyser behöver bli en del av förvaltningens ordinarie arbete med uppföljning. Ofta är det knutet till budgetuppföljning ett antal gånger per år samt vid årsredovisning.Ett analyserande resonemang behöver föras om verksamhetens resultat i förhållande till gruppen kvinnor respektive gruppen män.Avsluta analysarbetet med att ge förslag på åtgärder, förslag som svarar mot de orsaker som framkommit i jämställdhetsanalysen. Slutsatser och förslag till åtgärder bildar sedan underlag för beslut.Olika kompetenser kan behövas för en skarp analys. Att till exempel bilda en analysgrupp gör att kunskap kan tas till vara, vilket även ökar delaktigheten.

Handledning i jämställdhetsanalys

Informationsansvarig

  • Birgitta Andersson
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.