Publicerad 27 oktober 2022

Hälso- och sjukvård: valfrihetssystem, ersättningsmodeller

Valfriheten innebär fri etablering av utförare, att patienten kan välja och välja om utförare, samt att ersättningen till utföraren följer patientens val. Valfrihetssystem inom hälso- och sjukvården kallas i regel för vårdval eller hälsoval. SKR bidrar till utveckling av ersättningsystem inom hälso- och sjukvården.

SKR ger stöd till kommuner och regioner genom nätverk och arbetsgrupper som stödjer regionernas egen utveckling mot ersättningsmodeller som bidrar till uppnående av övergripande mål. Det finns generellt ett stort intresse – både hos regionerna och hos andra aktörer – av hur ersättningssystem i hälso- och sjukvården är utformade och utvecklas. SKR följer också utvecklingen i regionerna och sammanställer jämförelser.

Att utveckla ett valfrihetssystem

När regionen beslutat att införa ett vårdvalssystem ska Lag om valfrihetssystem, LOV, tillämpas. Privata utförare upphandlas med LOV som grund. Verksamheter som drivs av regionerna i så kallad egenregi ingår normalt också som utförare i valfrihetssystemet, men är inte en leverantör enligt LOV. Regionens egen regi ska ges villkor så att de har motsvarande förutsättningar som privata utförare som godkänts enligt LOV.

I undantagsfall kan upphandling enligt LOU tillämpas parallellt i ett valfrihetssystem, till exempel om regionen saknar utförare inom ett visst geografiskt område. Förutom ekonomiska villkor, bör uppdrag och ansvar i övrigt vara lika som i valfrihetssystemet i övrigt.

Information om valfrihetssystem enligt LOV och stödmaterial

Likheter och skillnader mellan LOU och LOV

Krav på leverantörer och avtals-villkor i LOV-upphandlingar

Införandet sker i olika steg

  1. Politiskt beslut om att ett valfrihetssystem ska införas i regionen
  2. Utforma ett förfrågningsunderlag som innehåller:
    1. villkor för att bli godkänd som leverantör,
    2. målgrupp, uppdrag, ekonomiska villkor och övriga krav,
    3. avtalsmall med affärsmässiga villkor.
  3. Bestäm villkor för att leverantör ska bli godkänd samt andra avtalsvillkor
  4. Annonsera på valfrihetswebben
  5. Granska inkomna ansökningar, godkänna eller avstyrka leverantören och sluta avtal
  6. Informera medborgarna om valbara utförare
  7. Följ upp och kontrollera avtalen

Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för valfrihetssystem i regioner

Valfrihetswebben: annonser för valfrihetssystem i regioner och kommuner

Ickevalsalternativ i valfrihetssystem

I valfrihetssystemen ska det alltid finnas ett fastställt alternativ, så kallat ickevals-alternativ, om till exempel den person som inte har möjlighet eller inte vill välja vem som ska utföra tjänsten.

Information om ett så kallat ickeval i ett valfrihetssystem

Krav på information till enskilda personer

När enskilda personer kan välja mellan olika utförare av nämndens tjänster, ska nämnden lämna information om samtliga utförare. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar,
lättförståelig och lättillgänglig.

Kommunallagen (2017:725), 8 kap. 18 §

Lag (2008:962) om valfrihetssystem, 9 kap. 1§

Medborgares möjlighet till insyn

Allmänheten har rätt till viss insyn i den verksamhet som bedrivs, även när den drivs av privata utförare. Regionen behöver därför säkra tillgång till information, som ska ha en koppling till upphandlad tjänst, samt bestämma hur informationen rent praktiskt ska göras tillgänglig för medborgaren.

Kommunallag (2017:725), 5 kap. 3 § - Allmänhetens insyn

Fullmäktiges program för uppföljning av privata utförare

Ersättningen följer den enskildes val

I vårdvalssystem följer ersättningen den enskildes val av utförare och privata och offentliga vårdgivare behandlas lika. Det är upp till varje region att besluta om ersättningens närmare utformning. Ersättningsprinciperna för vårdval har kommit att utvecklas så att de väsentligt skiljer sig i sin utformning mellan primärvården respektive specialiserad vård.

Vårdvalssystem i primärvård och inom övrig hälso- och sjukvård

Enligt hälso- och sjukvårdslagen är varje region skyldig att organisera primärvården i ett vårdvalssystem som ger medborgarna rätt att välja mellan olika utförare i primärvården. Alla utförare som uppfyller de av regionen beslutade kraven i vårdvalssystemen ska ha rätt att etablera sig i primärvården med offentlig ersättning.

Vårdval i primärvården

Inom övrig hälso-och sjukvård är det frivilligt att införa vårdvalssystem. Det är varje region som beslutar om valfrihetssystem ska införas och inom vilka områden, vilka krav som ska ställas och hur ersättningen ska utformas.

Vårdval inom specialistsjukvården

Vårdval i specialistvården: utveckling och utmaningar

Ersättningsmodeller inom hälso- och sjukvård

Införande av vårdvalssystem förutsätter val av ersättningsmodell. De ekonomiska villkoren bör skapa likvärdiga förutsättningar för privata utförare och egen regi som verkar på en konkurrensutsatt marknad. Ersättningen ska spegla uppdrag och ansvar.

Praktiska råd för utformning av ersättningssystem i specialiserad vård

Vårdval i primärvården: ersättningsprinciper och kostnadsansvar för vårdenheter

Vårdval i specialistvården: utveckling och utmaningar

En del i styrningen

Införande av vårdvalssystem förutsätter val av ersättningsmodell. De ekonomiska villkoren bör skapa likvärdiga förutsättningar för privata utförare och egen regi som verkar på en konkurrensutsatt marknad. Ersättningen ska spegla uppdrag och ansvar.

Ersättningsmodeller är ett kraftfullt verktyg som skapar olika sorters incitament och motivation, beroende på dess utformning. Det förtjänas att påpekas att alla sätt att fördela resurser skapar incitament. Det finns inga neutrala ersättningsmodeller. Att inte ha en ersättningsmodell eller tillämpa ett kostnadsansvar skapar också incitament. Men – ersättningsmodeller är bara en (1) komponent i ledning och styrning. Den måste alltid kombineras med andra styrmedel som: lagstiftning, yrkesetik, ledarskap, uppföljning, utbildning och personalutveckling med mera

Jakten på den perfekta ersättningsmodellen, delbetänkande Tillitsdelegationen 2017

Ett skiftande "ersättningslandskap"

Ersättningsmodeller som används i hälso- och sjukvården skiljer sig väsentligt åt, beroende på verksamhetsområde och om verksamhetsområdet är konkurrensutsatt eller inte. Även inom ett och samma verksamhetsområde skiljer sig ersättningsmodellerna åt mellan regionerna, ett resultat av det lokala självstyret och olika målsättningar.

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Lars Kolmodin
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR