Publicerad 30 september 2021

FAQ livsmedelstaxa

Vanliga frågor och svar om livsmedelstaxa.

  • Kan vi ta betalt för restiden eller ingår den i beräkningen av timkostnaden?

    Resorna består av två typer av kostnader, dels kostnaderna för själva resan (t ex drivmedel, fordon, försäkring, leasing etc) och dels tiden som inspektören lägger på själva resan.

    Mot bakgrund av att både kontrollförordningen och kommunallagen ställer krav på att livsmedelsföretagare inte får missgynnas för att de är belägna längre bort kan kommunen inte debitera den enskilde företagaren för tiden som läggs på resor. Men restiden är likväl en förutsättning för kontrollen och bör därför räknas med som kostnad när timavgiften beräknas. Det innebär alltså att samtliga företagare delar på kostnaderna för samtliga resor och att tiden ingår i begreppet kontrolltid i tabell 4.3 i vårt excelunderlag för beräkning av timavgiften.

    Myndigheten har dock rätt att debitera en företagare särskilt för restiden om denne, genom bristande efterlevnad, orsakar offentlig kontroll som går utöver den behöriga myndighetens ordinarie kontrollverksamhet. Då ska företagaren bära samtliga kostnader som uppkommer (artikel 138.4 i kontrollförordningen). Det betyder alltså att kommunen har rätt att särskilt debitera företagare för restid när det är fråga om uppföljande kontroll.

  • Hur kan man tänka kring Inställelseavgift?

    Om kommunen väljer att separera kontrolltid och restid finns möjlighet att tillämpa andra modeller för att finansiera resor. Det viktiga är att kommunen inte missgynnar sina invånare baserat på var i kommunen de finns. Inställelseavgift innebär att kommunen tar ut en avgift för resan separerat från tiden för kontroll/tillsyn. Det är dock viktigt att kommunen inte tar ut dubbla avgifter d.v.s. inkluderar restid i kontrolltiden (och alltså ingår i beräkning av timavgift) samtidigt som inställelseavgift tillämpas.

  • När ska vi ha två timavgifter (en för planerad kontroll och en för uppföljande kontroll)

    Kommunen rätt att särskilt debitera företagare för restid i de fall de, genom bristande efterlevnad, orsakar offentlig kontroll som går utöver myndighetens ordinarie kontrollverksamhet (artikel 138.4 i kontrollförordningen). Har kommunen stora avstånd till sina objekt kan kostnaderna för uppföljande kontroll överstiga schablonen, vilket kommer innebära att den vanliga timavgiften inte täcker de kostnader som uppstår. I de fallen kan kommunen för att täcka sina kostnader behöva ta ut avgifter även för restiden till och från kontrollobjektet. Om kommunen väljer att göra så behövs två timavgifter (en för planerad kontroll och en för uppföljande kontroll). Anledningen till att det behövs en ytterligare timavgift för uppföljande kontroll är att restiden inte får belasta verksamheterna två gånger. Då behöver restidsmomentet i den ordinarie timavgiften justeras, d.v.s. resekostnaderna dras av från de gemensamma kostnaderna och beräknas genom särskild schablon för resor.

    SKR har sökt att förenkla beräkningen av timavgift för uppföljande kontroll genom schabloner. Detta främst för att normalfallet bland Sveriges kommuner är att kostnaderna för kontrollen täcks av ordinarie timavgift och man bedömer inte att restidsavstånden är tillräckligt stora för att motivera separat timavgift för uppföljande kontroll. Därför innehåller SKR:s underlag endast en möjlighet för de kommuner där kostnaderna överskrider schablonen att justera detta snarare än att alla kommuner måste beräkna separat timavgift.

    Timavgift för uppföljande kontroll tas fram genom att kommunen drar av en schablon för restiden från kontrolltiden (fliken beräkning av kontrolltid 4.5 Restid). SKR har tagit fram tre olika schabloner, som kan justeras för anpassning i den egna kommunen.

    • Inga resetidsavstånd - schablon och ordinarie timavgift täcker kostnaderna
    • Små restidsavstånd - schablon justeras med 5% mindre kontrolltid
    • Större restidavstånd - schablon justeras med 10% mindre kontrolltid

    Sammantaget innebär större restid än schablon två timavgifter varav timavgift för uppföljande kontroll är lägre.

  • Vi kommer inte gå över till efterhandsdebitering 2022 utan det sker först 2023. Måste vi ändå revidera taxan inför 2022?

    Ja, även de kommuner som vill fortsätta med förskottsavgifter under den övergångstid som finns i förordningen (2021:176) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter, dvs. som längst till och med utgången av 2023, behöver uppdatera sin taxa. En sådan uppdatering innebär i huvudsak att hänvisningar i 1 § behöver uppdateras och att begreppet ”annan offentlig verksamhet” behöver läggas till i olika bestämmelser.

    SKR:s taxebestämmelser innehåller även förändringar rörande nedsättning, kontaktmaterial-verksamheter och RASFF m.m. som kan vara viktiga för kommunen att beakta och anpassa till sin egen taxa i syfte att öka möjligheten till avgiftsuttag.

  • Vi kommer inte gå över till efterhandsdebitering 2022 utan det sker först 2023. Inför denna revidering inför 2022, ska vi alltså ta bort § 7b (och även i övergångsbestämmelserna)? Och sedan lägga till den till revidering inför 2023?

    Om ni redan nu vet hur övergången till efterhandsdebitering ska ske kan det vara klokt att ändra i övergångsbestämmelserna §21 samt i 7b istället för att ta bort dem. § 7b minskar inte möjligheten att ta ut fast avgift om ni angett när övergången sker i övergångsbestämmelserna. Det är viktigt att kommunicera hur er plan för övergång ser ut och SKR menar att övergångsbestämmelsen bidrar till transparensen.

    Kommunen bör även fundera på hur den hanterar nyregistrering som sker från och med 2022. SKR förordar att dessa förs över till efterhandsdebitering direkt. I annat fall behöver kommunen justera även detta i övergångsbestämmelsen § 21.

    Om kommunen avser att direkt gå över till efterhandsdebitering med samtliga objekt 2022 kan man dock överväga att radera 7a samt övergångsbestämmelserna men det är en annan fråga.

  • I paragraferna 7, 7a och 7b ges förutsättningar för en succesiv övergång till efterhandsdebitering. Om man väljer att genomföra en succesiv övergång, behöver man då i taxan specificera vilka riskklasser som omfattas av 7a respektive 7b? Eller räcker det att detta kommuniceras genom beslut?

    I SKR:s förslag till övergångsbestämmelser (§ 21) framgår vilka verksamheter (vilken riskklass) som förs över vilket år. SKR bedömer att det är viktigt att ha med den informationen i taxebestämmelserna i syfte att öka transparensen.

  • Varför förordar SKR timavgift istället för schablon vid efterhandsdebitering?

    En särskild fråga har varit hur avgifterna ska utformas och knytas till verksamheternas risk. SKR har övervägt både schablonavgifter och en kombination av timavgift och schablonavgift, men föreslår en timavgift kopplad till faktiskt nedlagd tid där verksamheters besöksfrekvens bestäms utifrån fastställt kontrollintervall. En sådan konstruktion är i linje med hur SKR tolkar lagstiftarens intentioner. Schabloner riskerar minska transparensen över hur avgiften beräknats. Tillskapandet av schablon för kontrolltid (kontrollbesök och annan offentlig verksamhet) härleds från riskklassningsmodellen. Önskar kommunen debitera schablonavgift i efterhand, som är anpassad till utfallet av kontrollen, är detta säkert möjligt men det har det varit svårt att hitta en nationell samsyn kring hur sådana avgifter ska beräknas. I avvaktan på nationell praxis för hur olika moment i kontrollen tidsätts föreslår SKR en ren timavgift.

    SKR:s tanke med timavgift innebär att verksamhetsutövare debiteras i efterhand för faktiskt nedlagd tid. Den tid som Livsmedelsverkets riskklassning ger vid handen fungerar som ett riktvärde och som en förutsättning för att kunna planera, men hur lång tid en kontroll tar varierar beroende på förutsättningarna hos verksamheten i fråga och vad som händer under besöket.

    För att säkerställa att bedömningar är likvärdiga genomför kommunen samsynsprojekt såväl internt som externt med andra kommuner.

  • Inkluderar schablonen för sjukfrånvaro även långtidssjukfrånvaro?

    Det stämmer. SKR:s schabloner ska enbart anses som exempel och måste självklart anpassas till kommunens verkliga uppgifter. När det gäller sjukfrånvaro kan det skilja på kort- och långtidssjukfrånvaro eftersom vakanser ofta ersätts av nya tjänster. Kommunen måste själva beakta detta när timavgiften räknas ut.

  • Varför ska kommunbidragen påverka timavgifterna?

    Det viktigaste för kommunen är att inte avgiftsfinansiera kostnader som redan är skattefinansierade (kommunbidrag). Kommunen får inte täcka samma kostnad två gånger. Det är viktigt att det finns rutiner för att skilja på dessa kostnader. Om kommunen har fått ett kommunbidrag för ett särskilt projekt, som till exempel en satsning på fuskinspektörer, kan du ange det i kronor eller i procent på flik 6. Livsmedelskontrollens kostnad, rad 20 respektive 21, i SKR:s underlag för att beräkna timavgiften. Kommunen kan inte beräkna timavgiften på kostnader som redan har täckts av kommunbidrag.

    Observera att kontrollförordningen innehåller bestämmelser om obligatoriska avgifter som måste finansieras med avgifter och alltså inte får skattefinansieras. För kommunernas vidkommande handlar detta enbart om uppföljande kontroll.

Informationsansvarig

  • Oskar Wikstrand
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR