Äldreomsorgslyftet fyller på och breddar kompetensen

Äldreomsorgslyftet levererar. Under 2021 påbörjade över 6 000 personer studier till vårdbiträde eller undersköterska. Över 2 000 personer avslutade studierna med godkänt betyg och kan börja jobba i äldreomsorgen. Den statliga satsningen pågår tyvärr bara fram till 2023. Med tanke den kompetensutmaning äldreomsorgen befinner sig skulle satsningen behöva förlängas, gärna med tio år till.

Äldreomsorgslyftet är en statlig satsning vars syfte är att höja kompetensen i äldreomsorgen. Satsningen omfattar utbildning till undersköterska respektive vårdbiträde och övrig kompetensutveckling samt utbildning av första linjens chefer. Det var en viktig satsning i krisen, men det är framför allt ett väldigt viktigt sätt att säkra en långsiktig kompetensförsörjning i äldreomsorgen.

Under 2020 använde 250 kommuner 31 procent eller 125 miljoner kronor av de omkring 400 miljoner kronor som rekvirerades inom ramen för äldreomsorgslyftet. Under 2021, som också var ett pandemiår, ökade såväl anslagen som kommunernas användning av medlen. Av de 3 miljarder kronor som rekvirerades använde 286 av 290 kommuner 42 procent av anslagen, det vill säga 1,3 miljarder kronor. 39 kommuner använde alla medel de rekvirerat och endast tre kommuner återbetalade hela summan.

På äldre- och demensboendet Strandgården i Ellös, på ön Orust, fick timvikarien Hutham Hussein, möjligheten att utbilda sig på arbetstid till undersköterska. Förutom att hon slipper otryggheten i att vara vikarie har hon fått en tillsvidareanställning på hundra procent och lärt sig viktiga kunskaper som stärker henne i professionen att möta de äldre boende. Det hade inte varit möjligt utan äldreomsorgslyftet. Ytterligare tolv personer i Orusts kommun som tidigare var outbildade vikarier, har blivit erbjudna utbildning till undersköterska på arbetstid samt fått tillsvidareanställning.

Lyssna på podden Sveriges viktigaste jobb: Äldreomsorgslyftet gav äldreomsorgen på Orust ett stort lyft

Tusentals nya vårdbiträden och undersköterskor

Framför allt har pengarna använts till att utbilda fler som kan arbeta i äldreomsorgen. Under 2021 påbörjade 6 283 personer studier till vårdbiträde eller undersköterska. 2 154 personer avslutade studierna med godkänt betyg och är redo att bli tillsvidareanställda på heltid. 565 chefer påbörjade en ledarskapsutbildning. Hela 16 700 personer påbörjade någon annan form av kompetenshöjande kurs eller utbildning, exempelvis medarbetare som läser språkutbildning eller kompletterar sin utbildning inför att undersköterska blir en skyddad yrkestitel från den 1 juli 2023.

Siffrorna från Socialstyrelsens redovisning visar att äldreomsorgslyftet fungerar. Totalt handlar det om drygt 25 000 personer bara under 2021 som valt att utbilda eller vidareutbilda sig. Med tanke på att det är omkring 3 000 studenter som varje år går vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet så visar äldreomsorgslyftet upp väldigt imponerande siffror.

När undersköterska blir en skyddad yrkestitel från 1 juli 2023 krävs ett bevis från Socialstyrelsen som visar att medarbetaren har den utbildning som krävs. Många som idag arbetar inom äldreomsorgen kommer att vilja komplettera och utbilda sig för att få titeln nu och de närmaste tio åren. Framförallt kommer arbetsgivares efterfrågan på utbildade undersköterskor som möter kraven på en skyddad yrkestitel att öka. Detta kommer såklart att öka trycket på utbildningarna än mer. En satsning som äldreomsorgslyftet har därför en avgörande betydelse för kompetensförsörjningen till äldreomsorgen framöver.

Förläng satsningen, säkra utbildningsplatser och låt kommunerna köpa in utbildning

Det är det ordinarie utbildningssystemet ska leverera utbildningen, exempelvis vuxenutbildningen för undersköterskor och vårdbiträden och högskolan för utbildning av chefer. Det är såklart bra att många vill utbilda sig och bredda sin kompetens. Men det ställer krav på att det finns tillräckligt med utbildningsplatser, fysiska såväl som digitala.

Tyvärr rapporterar flera kommuner att det inte finns tillräckligt med utbildningsplatser. Utbildningen kan vara förlagd alldeles för långt bort från hemmet och heller inte erbjudas digitalt. Vuxenutbildningen måste utöka sin kapacitet att ta emot alla de som kan och vill utbilda sig för de viktiga yrkena inom äldreomsorgen. Här kan staten göra mycket mer för att utbildningarna ska vara tillgängliga för fler som verkligen vill skaffa sig rätt kompetens. Ett exempel är att göra det möjligt för kommunerna att använda medlen från äldreomsorgslyftet till att själva köpa in utbildning. Det är tyvärr inte möjligt i dagsläget.

Äldreomsorgslyftet sträcker sig enligt höstens budgetproposition från regeringen bara fram till och med 2023. Det är olyckligt. För att uppnå långsiktig effekt behöver satsningen pågå över flera år och staten skulle snarare behöva tänka exempelvis tio år framåt, det vill säga under den period som övergångsregeln för den skyddade yrkestiteln för undersköterskor gäller. Jag hoppas att regeringens nya äldreminister kan se värdet av äldreomsorgslyftet framåt och att regeringen återkommer med satsningar, det behöver både förlängas och öka i omfattning för att bidra i kompetensförsörjningen av svensk äldreomsorg.