Förenklad administration bibehåller en god välfärd

Enkel administration och schabloner är två svar på hur statsbidragen kan nyttjas bättre. Det går att förenkla för att få ut så mycket välfärd som möjligt för pengarna.

Jag har skrivit om riktade statsbidrag många gånger här i min blogg. Det behövs ständigt påminnelser om hur vi kan se till att offentlig sektor kan lägga resurser på rätt saker, i synnerhet som vi framöver kommer att få en allt ökande brist på arbetskraft. För att kunna bibehålla en god välfärd till invånarna är det viktigt att resurserna går till dem och inte till betungande administration orsakade av riktade statsbidrag med hög detaljeringsgrad och stora krav på återrapportering.

Vi har nu en situation där flyktingmottagandet från krigets Ukraina ökar. I fredags hade Migrationsverket tagit emot cirka 14 000 ansökningar från ukrainare på flykt. Det är statens ansvar att ta hand om asylmottagande och flyktingar, men kommunerna hjälper gärna till. Här vill jag bara påminna staten om att se till att lära av tidigare erfarenheter så att ersättningarna till kommunerna fungerar smidigt och enkelt.

Under 2016 betalade Migrationsverket ut drygt 20 miljarder kronor i ersättning till kommuner för asylsökande. Hanteringen av ersättningarna sysselsatte cirka 130 årsarbetskrafter på Migrationsverket och uppskattningsvis 490 årsarbetskrafter i kommunerna. De personella resurserna till trots hann Migrationsverket ändå inte med att betala ut ersättningarna utan hade vid årsskiftet 2016-2017 en skuld på cirka 10 miljarder till kommunerna. Så kan det inte få gå till den här gången.

Schabloner och förenklat förfarande fungerar

Det finns flera färska exempel på hur statliga ersättningar kan hanteras enkelt. Under 2020 ansvarade Socialstyrelsen för att betala ut pandemiersättning för 21 miljarder kronor i merkostnader till hälso- och sjukvård och omsorg. Att ansöka om och få ersättning gick förhållandevis enkelt. Kommuner och regioner fick fylla i en mall om vad medlen använts till och fick ersättning för det som var rimligt inom ramen för förordningen.

Regionerna har också på ett smidigt sätt fått ersättning för över 20 miljoner genomförda vaccinationer, med 275 kronor per dos. Det här visar att det alltså går att göra det lätt med schabloner eller förenklat förfarande. Naturligtvis behövs rimlighetsbedömningar av ersättningarnas storlek. Om något verkar orimligt dyrt måste de statliga myndigheterna kunna göra stickprovskontroller där kommuner får visa underlag för extrema kostnader.

För kort tid att ansöka och genomföra

Tyvärr har dock hanteringen av vissa statsbidrag gått över styr även inom sjukvårds- och omsorgsområdet. Det senaste exemplet är återhämtningsbonusen på 1,3 miljarder kronor. Under hösten 2021 hann färre än 200 av landets 290 kommuner och endast 16 av de 21 regionerna skicka in en ansökan i tid. Och när kommuner och regioner väl fått medlen hade de bara ett par månader på sig att använda dem. För 2022 är ansökningstiden ännu kortare. Den 1 mars publicerades utlysningen och sista ansökningsdag är den 30 mars.

Statsbidraget innehåller svåruppnådda kriterier som ska samverkas med facken och finnas på plats för att kommuner och regioner ska kunna ta del av statsbidraget. När det handlar om så mycket pengar borde det vara ännu viktigare med rimlig tid för planering, förankring, beslutsfattande och genomförande. I anvisningarna står att kommuner och regioner ska få besked om bidraget under årets andra kvartal och att alla medel måste förbrukas under 2022. Efter att vi har påpekat orimligheten har Socialstyrelsen nu meddelat att de ska försöka skynda sig att ge besked.

Låt oss göra hanteringen av statens medel till kommuner och regioner så enkel som möjligt. Då lovar jag att resurserna kommer att fokusera på det som har störst värde, nämligen att invånarna får så god välfärd som möjligt.

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen