I väntan på budgetproposition och äldreomsorgspengar

Budgetproppen är på intågande och det är hög tid att ansöka om det stora statsbidraget till äldreomsorgen. Det är därmed också vad dagens ekonomiblogg kommer att handla om.

Nu börjar den 20 september närma sig – datumet för budgetpropositionens överlämnande till riksdagen. Och det märks. Flera gånger i veckan presenterar regeringen successivt förslag på reformer som kommer att finnas i propositionen.

Här kommer lite av de satsningar som hittills presenterats:

I går aviserades att det generella statsbidraget till kommuner och regioner ökar med totalt 3 miljarder år 2022, samt om en förlängning av omsorgslyftet där regeringen lägger 1,7 miljarder per år 2022 och 2023 för att utbilda undersköterskor och sjukvårdsbiträden. Det aviserades också att de tre miljarder kronor som jag skriver om nedan för att minska andelen timanställda och ökat antalet sjuksköterskor kommer att förlängas och även gäller fram till 2024. Dessutom införs en fast omsorgskontakt med undersköterska inom äldreomsorgen, något som beräknas kosta 600 miljoner kronor.

Ny myndighet och stöd till beredskapsflygplatser

I måndags presenterades förslag om en ny myndighet mot fusk och felaktiga utbetalningar, och i fredags presenterade regeringen ett bidrag till kommuner med större strukturella utmaningar eller som har en befolkning understigande 9 000 invånare. Under tre år föreslås att 300 miljoner kronor fördelas till 88 kommuner. Det innebär att beloppet per kommun och år blir relativt begränsat från 2,4 miljoner till som mest 7,4 miljoner kronor.

Det finns även 200 miljoner kronor avsatt för åren 2022–2024 i förlängt stöd för kommuner som har haft ett stort flyktingmottagande. Ytterligare en satsning under 2022 är förlängt stöd på 40 miljoner kronor till de beredskapsflygplatser som har fått stöd för att kunna fungera under pandemin.

Vi har även kunnat läsa en nyhet om sammanslagning av statsbidrag inom förskolan som ska fördelas ut med hjälp av socioekonomiska faktorer i stället för enligt specificerade krav. Det är statsbidragen för att minska storleken på barngrupperna, 1 228 miljoner kronor som slås ihop med statsbidrag för rekrytering och kompetensutveckling.

Mer reformer och bidrag till kommuner och regioner kommer troligen att droppa in, då regeringen har definierat att utrymmet för reformer i budgetpropositionen kommer att vara 74 miljarder kronor, vilket är drygt 30 miljarder kronor mer än Konjunkturinstitutets bedömning.

Tre miljarder till äldreomsorgen

Andra högst aktuella statsbidrag är de två miljarder kronor som syftar till att minska timanställda i äldreomsorgen och en miljard kronor att öka antalet sjuksköterskor i särskilt boende.

Nu har villkoren för dessa bidrag publicerats på Socialstyrelsens webb. Kommunerna ska antingen förbättra sina resultat eller redan ha ett en låg andel timanställda för att få bidrag. Hur kommunerna lyckats med att minska andelen timanställda och öka antalet sjuksköterskor kommer att följas upp av Socialstyrelsen via formulär respektive i kommun- och enhetsundersökningen.

Bråttom att anmäla intresse

Anmälan prestationsbaserat statsbidrag till kommuner för att minska andelen timanställningar inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre, Socialstyrelsen

Bidragen kommer att betalas ut våren 2022 och kan användas både under 2022 och 2023. I möjligaste mån ska bidragen även inkludera privat äldreomsorg. Trots Socialstyrelsens anvisningar kvarstår många frågetecken, men det viktigaste nu är dock att de kommuner som vill ta del av bidraget hinner anmäla sitt intresse senast den 1 oktober.

Då så många har synpunkter på hur mycket medel kommunerna lägger på äldreomsorg, vill jag hänvisa till att vi i vårens Ekonomirapport lyfte upp hur mycket vi lägger på äldreomsorg. Enligt en undersökning från OECD spenderar Sverige näst mest av länderna på det som på engelska kallas "Long-term care", en något bredare definition än äldreomsorg. Enligt denna statistik lägger Sverige 3,2 procent av BNP på äldreomsorg. Endast Norge, lägger en större andel av BNP, 3,3 procent.

Ekonomirapporten, maj 2021

Mer om budgeten i cirkulär och Ekonominytt

SKR kommer att sammanställa och presentera alla nyheter från budgetpropositionen som är viktiga för kommuner och regioner i ett cirkulär och Ekonominytt den 21 september.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen