Snabbare återhämtning och långsam befolkningsökning

BNP och skatteunderlaget ökar snabbare än våra tidigare bedömningar och befolkningstillväxten är just nu den lägsta på tio år. Om det skriver jag i dagens blogginlägg.

I torsdags presenterade SKR den senaste skatteunderlagsprognosen, som visar att svensk ekonomi varit starkare och återhämtningen har gått snabbare än vi tidigare räknade med.

Skatteunderlagsprognos

Vi har reviderat upp både BNP från drygt tre till över 4 procent ökning och skatteunderlaget från 3,2 till 3,7 procent i år. Det innebär att årets resultat i kommunerna troligen blir ännu starkare än vi tidigare har bedömt. Även regionernas resultat kan bli bättre än prognoserna, även om de har det betydligt tuffare. Dels påverkas regionerna mer av förlängda livslängdsantaganden i beräkningen av pensionsskulden och dessutom har de höga kostnader för att bedriva covidvård, att komma ikapp uppskjuten vård och har fått stora intäktstapp inom kollektivtrafiken..

Lägre skatteunderlagsnivå 2022 till 2024

Förstärkningen av 2021 års skatteunderlag beror på att stora delar av återhämtningen, som vi på SKR räknade med skulle komma först nästa år nu, har tidigarelagts. Det innebär en nedrevidering av skatteunderlagsökningen från 4,2 till 3,6 procent för 2022. 2022 är också ett år där stora delar av coronastöden förväntas avvecklas. Sammantaget räknar vi med att för åren 2022 till 2024 kommer nivån på det ackumulerade skatteunderlaget att bli något lägre än enligt den tidigare prognosen.

Befolkningen ökar långsamt

Skatteunderlaget påverkas förutom av konjunkturen också av befolkningens tillväxt och sammansättning. Om befolkningen ökar långsamt ökar också antalet arbetade timmar långsamt liksom beskattningsbara transfereringar, såsom föräldraförsäkringar, arbetslöshetsunderstöd med mera. Befolkningstillväxten är nu betydligt lägre än den har varit de senaste tio åren.

Första halvåret av 2021 blev vi visserligen nästan 30 000 fler personer i Sverige, vilket är en lite större ökning än under första halvåret 2020. Men med undantag för 2020 så har befolkningen inte ökat så långsamt sedan 2008. Detta, trots att dödligheten inte har varit lägre än normalt i år (till skillnad från pandemins första år) och att födelsetalen ligger i nivå med det normala. Skälet är att invandringen är den lägsta sedan 2005. Den klart största invandrargruppen under första halvåret bestod främst av personer som har fötts i Sverige, därefter utvandrat och nu återvänt.

Tio största städerna växer inte som tidigare

Statistiken visar att 78 kommuner och tre län (Norrbotten, Västerbotten och Blekinge) har tappat invånare under första halvan av 2021. Det är också markant att de största kommunerna inte alls växer i samma takt som tidigare. De tio största städerna ökade bara med drygt 4 000 invånare jämfört med ett årssnitt på runt 40 000 fler invånare per år under hela 10-talet.

Stockholm ökade bara med 268 personer och städer som Linköping, Örebro och Umeå har tappat några hundra personer vardera. Att många kommuner som tidigare har växt snabbt nu inte gör det innebär en helt ny situation för dem att hantera, där stora kommuner inte kan förlita sig på samma snabba ökning av skatteintäkterna som de tidigare har varit vana vid.

Webbsändning: Trender som kan påverka kommuner och regioner

Ett tips är att på tisdag lyssna på webbinariet om trender som kan påverka kommuner och regioner framöver. I rapporten som då släpps lyfts bland annat just flyttmönster och skatteintäkter upp som en av trenderna.

Vägval för framtiden 2021 – trender fram till 2030, webbsändning tisdag 31 augusti