Intressant höst att vänta

Höstterminen har börjat och vi är tillbaka till jobb och skola, förhoppningsvis utvilade efter lata dagar i hängmattan eller på stranden.

Vi kan blicka tillbaka på en fantastisk sommar där vaccinationerna gett hopp om en återgång till ett någorlunda normalt liv med nära och kära. Det har också varit en sommar som präglats av vädrets makter i olika delar av världen, nu senast översvämningarna här i Sverige. Klimatförändringarna och dess effekter är säkerligen en fråga som kommer vara än mer aktuell i utbildningsväsendet framöver.

Just nu är vi många som delar glädjen över att äntligen få mötas på plats i skolorna, att närundervisningen är igång. Att få säga hej till varandra på riktigt och att både lärare och elever får känna energin och samspelet i klassrummet igen. Samtidigt tror jag att vi alla känner en viss oro och osäkerhet vad gäller pandemins utveckling framöver. Positivt är dock de kunskaper och erfarenheter kommuner och skolor har att luta sig mot om så skulle krävas. Kommunerna har också beredskap och planering för olika scenarier. Som jag skrev innan sommaren förutsätter dock detta att huvudmännen fortsatt har tillgång till de verktyg som krävs för att ställa om verksamheten vid behov. Från SKR:s sida fortsätter vi dialogen med berörda myndigheter om vikten av gemensamma riktlinjer och förhållningssätt om de krav på skolorna som gäller.

Att inte missa helheten

Under hösten kommer vi på SKR lägga fokus på de större utredningar som berör skolan. En viktig ingång för oss - oavsett om det handlar om förändringar av huvudmannaskap eller åtgärder som syftar till att stärka lärare kompetensutveckling - är att förslagen behöver hänga ihop och ses i en helhet. Systemet måste fungera i praktiken.

Ett exempel är utredningen om professionsprogram. Kompetensförsörjning är idag en utmaning inte bara för kommunerna, utan också för lärosätena. Förslaget som nu är ute på remiss ställer krav på att lärosätena har kapacitet att stödja huvudmännen i deras ansvar för utveckling av personal och verksamhet. Samtidigt ställer förslaget krav på att Skolverket ska ta fram kurser som ska stödja huvudmännen, vilket också tar lärosätenas kapacitet i anspråk. Lärarutbildningen kommer dessutom behöva byggas ut i vissa ämnen. Förslag kan se bra ut var för sig, men de kan samtidigt få konsekvenser som skapar problem i andra ändan. De samlade statliga insatserna både från myndigheter och lärosäten behöver kunna ge huvudmän i hela landet det stöd som behövs för en likvärdig skola.

Ett annat exempel på behov av ett helhetsperspektiv är utredningen som berör skolans huvudmannaskap. Skolan är en av kommunernas största verksamheter och förändringar i ansvar mellan stat och kommun skulle få konsekvenser som ligger utanför utredningens uppdrag idag. Vad händer om grundskolan och gymnasieskolan får ett ändrat huvudmannaskap men inte förskolan och vuxenutbildningen? Hur påverkas den röda tråden som idag finns mellan kommunernas olika verksamheter? För att inte tala om möjligheten att se hela barnets situation, och därmed den roll som socialtjänst och kultur och fritid har?

Ja, jag ser fram emot många intressanta diskussioner under hösten. Jag vill också passa på att nämna att vi på kansliet just nu arbetar för att utveckla nya sätt för samarbete och dialog med våra medlemmar. Det kommer bli både spännande och inspirerande! Men mer om det i nästa blogginlägg.