Diskussionen om vårdplatser måste utgå ifrån fakta

Frågan om vårdplatser är komplex och kräver lösningar på både kort och lång sikt. För att kunna utveckla vården behöver diskussionen bygga på fakta.

Förra veckan publicerade SKR en rapport med fakta om vårdplatser utifrån olika perspektiv. All data i rapporten kommer från öppna källor som Socialstyrelsens statistikdatabas, kvalitetsregister, Väntetidsdatabasen, Vården i siffror, SCB, Health at a Glance med flera.

Rapporten har under helgen skapat en hel del diskussion på sociala medier. Frågor lyfts om varför SKR tar fram en rapport om vårdplatser nu och vad SKR har för syfte med rapporten? Kommentarerna andas en påtaglig misstänksamhet om att syftet inte är gott, att SKR som organisation och jag personligen av inkompetens eller illvilja skulle vilja försämra vårdens förutsättningar.

Bakgrunden till rapporten är dock raka motsatsen. Den grundar sig i samma genuina och välförståeliga oro som sprider sig bland personal och befolkning. Hur vi, med tanke på den demografiska utvecklingen i Sverige – och stora delar av värden – står mitt i ska kunna klara vårdens kompetensförsörjning framåt. Om vårdbehoven ökar i takt med att befolkningen åldras växer utmaningen ytterligare. Vi behöver kunna diskutera utmaningarna här och nu samtidigt som vi adresserar de långsiktiga behoven – och diskussionen måste ta sitt avstamp i fakta. Det är inte någons önskemål att minska antalet vårdplatser när behoven finns.

Rapport - Fakta om vårdplatser

Varje dag fattar läkare runt om i landet beslut om att runt 4 000 patienter ska skrivas in i slutenvård. Totalt finns det drygt 18 000 disponibla vårdplatser på sjukhus. Samtidigt får i dag närmare 370 000 patienter vård och omsorg genom korttidsvård, hemsjukvård i ordinärt eller särskilt boende eller på LSS-boende. Både vårdbehoven och vårdnivån varierar – att anpassa vård och omsorg utifrån den enskildes behov är ett sätt att säkra att resurserna nyttjas ändamålsenligt, den som inte behöver sjukhusets resurser får en bättre och säkrare vård och omsorg utanför sjukhuset. Vi har exempelvis sett en sådan positiv utveckling i Borgholm de senaste åren, där behovet av sjukhusvård minskat.

Sverige har färre vårdplatser på sjukhus än de allra flesta OECD-länderna. Samtidigt är bemanningstäthet på dessa vårdplatser högre än i andra länder, en delförklaring kan vara att en större andel av befolkningen får vård och omsorg i ordinärt eller särskilt boende. Att poängtera att det finns påtagliga skillnader mellan länder som jämförs, handlar inte om att dribbla med fakta eller försöka skönmåla våra svenska förutsättningar. Det handlar om att tydliggöra att frågan om vårdplatser är komplex och att olika länder organiserar sin vård och omsorg på olika sätt.

Den internationella jämförelsen och frågan om vart patienter får sin vård är intressant att utforska, men jag skulle vilja peka på tre andra områden beskrivna i rapporten jag tycker är intressanta som underlag för fortsatt diskussion:

Vårdtiden har minskat kraftigt

Den sammanlagda vårdtiden på sjukhus per år har minskat med 35 procent sedan 1998, eller i faktiska antal med 3,6 miljoner dagar. Det motsvarar 10 000 vårdplatser på sjukhus.

Under samma tid har antalet vårdtillfällen bara minskat med 5 procent, eller 90 000 dagar. Även om vi tar hänsyn till att befolkningen i Sverige ökat med ungefär 1,5 miljoner invånare så är tendensen tydlig. Vårdtiderna per vårdtillfälle, medelvårdtiden, har blivit kortare (från 6,8 dagar 1998 till 4,7 dagar år 2020).

Det är en stor förändring på kort tid och den beror bland annat på en positiv utveckling med bättre utrednings- och behandlingsmetoder och en kraftig minskning av utskrivningsklara patienter på sjukhus tack vare bättre samverkan mellan regioner och kommuner.

I grunden handlar det också om att hälsan i befolkningen blivit bättre. Patienter som vårdas efter stroke är den patientgrupp som har längst vårdtider i Sverige. Men risken att drabbas av stroke har halverats på 20 år, riskreducering är betydligt bättre nu. Det beror bland annat på att vården har blivit bättre på förebyggande åtgärder som läkemedelsbehandlingar vid högt blodtryck, förmaksflimmer eller höga blodfetter, samtidigt blir vi allt bättre på att behandla stroke och arbeta med rehabilitering.

Risken att insjukna i hjärtinfarkt har också halverats de senaste 20 åren. Återigen är det en kombination av förbättrade levnadsvanor och förbättrad utredning och behandling i vården som givit resultat. Höftfrakturerna minskar också och vårdtiderna har kunnat kortas ner.

Cancerfallen ökar dock, från 1970 har vi sett en åldersstandardiserad ökning med 40 procent enligt Cancerfonden. Överlevnaden har dock förbättrats och vårdplatsanvändningen till följd av tumörsjukdomar har minskat. Även för denna diagnosgrupp lyfts nu påverkbara riskfaktorer som avgörande för att minska risken att insjukna.

Flera personer har i diskussioner på sociala medier lyft att vi med förebyggande och proaktiva insatser bara skjuter upp vårdbehovet och därmed kommer behöva samma resurser i slutänden ändå. Att sia om framtiden är svårt men om vi tittar på data från de senaste 20 åren är det tydligt att antalet vårddagar per vårdtillfälle och antalet vårdtillfällen minskat samtidigt som de medicinska resultaten förbättrats. Om den positiva utvecklingen fortsätter kommer behovet av vårdplatser sannolikt också att fortsätta minska på lång sikt, vilket vi, om vi ska kunna upprätthålla vården trots den demografiska utvecklingen, verkligen behöver. Men detta kan självklart inte garanteras, det är avhängigt fortsatt vetenskapliga framsteg inom medicinområdet, fortsatt förbättring av folkhälsan och utveckling av vårdens arbetssätt.

Graf över hur vårdplatsbehovet och antalet disponibla vårdplatser förändrats sedan 1998Förstora bilden

Bilden visar hur vårdplatsbehovet och antalet disponibla vårdplatser förändrats sedan 1998. Bilden beskriver också två scenarion av vårdplatsbehov fram till 2032, utifrån de demografiska förändringarna och beroende på hur vården fortsätter att utvecklas.

Utlokaliseringar och överbeläggningar ökar

Men vi behöver kunna hålla två saker i huvudet samtidigt. Även om vi ser en tydligt positiv utveckling över tid, med kortare vårdtider och minskat behov av vårdplatser, behöver vi hantera den situation vi befinner oss i nu. Sedan 2014 har antalet utlokaliseringar och överbeläggningar ökat. Det beror sannolikt på att fastställda välbehövliga vårdplatser inte kunnat hållas öppna på grund av brist på personal med rätt kompetens.

Utlokaliseringar och överbeläggningar tyder på obalans i tillgången på vårdplatser och påverkar patientsäkerheten. Av de utlokaliserade patienterna 2020 hade 11 procent minst en vårdskada. Motsvarande siffra för de patienter som vårdades på ”rätt” avdelning var 6 procent.

Vårdplatsstatistiken visar på en tydlig minskning av disponibla vårdplatser i regionerna under sommarmånaderna och en mindre minskning under jul- och nyårshelgerna. Det beror till största delen på en planerad reducering av den planerade vården. Perioderna med färre disponibla vårdplatser åtföljs regelmässigt av en uppgång av antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter när den planerade vården ska tas igen efter semesterperioderna.

Den här sommaren kommer återigen att bli ansträngd i vården. Vi kommer att ha brist på vårdplatser och utmaningen är större än tidigare när pensionärer och studenter redan arbetat hårt under pandemiåren och inte finns tillgängliga för att stötta upp under sommaren i samma utsträckning. Alla regioner arbetar för att lösa de kortsiktiga behoven och hantera vården i sommar. Alla regioner har också ett stort fokus på att säkra en god arbetsmiljö för alla medarbetare. Fler måste kunna arbeta heltid och under hela yrkeslivet, det är en viktig målsättning. På kort sikt, de kommande månaderna, är utmaningen stor – det är väldigt viktigt att understryka.

Ingen tydlig koppling mellan antal vårdplatser och beläggningsgrad

Rapporten visar också att det inte längre finns ett tydligt samband mellan disponibla vårdplatser och beläggningsgrad, sambandet var tydligt 2010 men 2019 är det inte lika tydligt. I exempelvis Halland och Östergötland är antalet vårdplatser relativt få, trots det har de en lägre beläggningsgrad än många andra regioner med fler vårdplatser per invånare. Region Halland har dessutom tillsammans med Region Stockholm den högsta tillgängligheten till vård.

Bristen på samband mellan disponibla vårdplatser och beläggningsgrad signalerar att det finns andra faktorer som påverkar beläggningen på sjukhusen, både bakomliggande faktorer som åldersstruktur, geografi och sjuklighet i befolkningen, men också sådant som vården själv kan styra över. Här är omställningen till nära vård – med en tydlig förstärkning av primärvården och utbyggd samverkan mellan kommuner och regioner en av nycklarna.

Att Socialstyrelsen nu ska föreslå riktvärden för antal vårdplatser ända ner på enhetsnivå riskerar att hämma den utveckling som sker i många regioner och där bland andra Halland och Östergötland visat på goda resultat. Det kan i längden innebära att regioner som har hittat en fungerande balans tvingas flytta resurser från primärvården till sjukhusen – när vi ser att behoven på sikt är de omvända.

Krävs kortsiktiga och långsiktiga lösningar

Jag är helt övertygad om att vi alla vill uppnå samma sak, att säkerställa en god, trygg och jämlik vård för patienterna och en god arbetsmiljö för vårdens medarbetare – både på kort och på lång sikt.

Jag vill mer än gärna diskutera de här frågorna, det finns många aspekter att vända och vrida på. Och alla goda krafter behövs för att hitta vägarna framåt. Min stilla önskan är dock att vi för dialogen på ett sakligt sätt.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    På vårdbloggen skriver vi om och reflekterar kring aktuella frågor som rör hälso- och sjukvården.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Sök i bloggen