Publicerad 18 februari 2022

Järfällamodellen förebygger hedersrelaterat våld och förtryck

Med enkel modell i fyra steg har Järfälla ökat kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck brett i kommunen – från socialtjänst och skola till fastighetsbolag och ideella föreningar.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

För att upptäcka och agera mot hedersrelaterat våld och förtryck krävs kunskap inom många olika verksamheter. 2019 fattade Järfälla kommun beslut om ett 77-punktsprogram för trygghet och säkerhet. I programmet ingår att kommunens verksamheter ska ha kunskap och rutiner för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Kommunens preventionsenhet anställde också en samordnare mot hedersrelaterat våld och förtryck som fick i uppgift att kartlägga utvecklingsbehoven och ta fram en plan.

Kartläggningen visade att den grundläggande kunskapen behövde öka och att yrkesverksamma efterfrågade stöd i det konkreta arbetet. För att möta behovet tog kommunen fram en modell som ger baskunskap, möjlighet till fördjupning och stöd att utveckla rutiner.

– Målet är att så många som möjligt i kommunen ska ha grundläggande kunskap, även civilsamhället. För att få till ett framgångsrikt förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck krävs dialog. Där är civilsamhället en mycket viktig part som når många, säger Mikael Skaghammar, enhetschef på Preventionsenheten i Järfälla.

Genomförande

Järfällamodellen består av fyra steg:

  1. Medarbetare på enhet/verksamhet genomför webbkurs Heder (kursen tillhandahålls kostnadsfritt av Länsstyrelsen Stockholm)
    Syfte: Ge baskunskap och möjlighet till reflektion, identifiera kunskapsnivån.
    Upplägg: Genomförs av verksamheten, individuellt eller i grupp.
  2. Riktad utbildning till enheten/verksamheten
    Syfte: Öka verksamhetens kompetens kring vissa områden.
    Upplägg: Föreläsning och interaktiva övningar, leds av samordnaren.
  3. Utveckla rutiner för enheten/verksamheten
    Syfte: Ta fram rutiner för hur medarbetare ska upptäcka och agera då de möter personer som lever med hedersrelaterat våld och förtryck.
    Upplägg: Leds av samordnaren i samverkan med enhetschef eller verksamhetsansvarig. Rutinerna implementeras i ordinarie arbete och verksamhetsplanering.
  4. Uppföljning
    Syfte: Säkerställa att processen fungerar och vid behov erbjuda ytterligare stöd/handledning, följa upp på vilket sätt insatsen haft effekt och dra lärdom till andra verksamheter.
    Upplägg: Samordnaren kontaktar verksamheten och följer upp efter sex till tolv månader.

Erbjudande om att delta i modellen har gått ut brett till kommunens olika verksamheter. Webbkurs Heder finns också i kommunens lär-portal så att medarbetarna lätt kan ta del av den. Det första steget lägger en kunskapsbas och skapar motivation för steg 2, där verksamheten får en riktad utbildning och stöd att ta fram rutiner som är anpassade efter just deras behov.

Utöver att erbjuda stöd enligt modellen kartlägger preventionsenheten kommunens insatser inom hedersområdet. Det gör man genom att titta på insatskedjor som beskriver vad kommunen gör på olika preventionsnivåer: universell nivå (preventivt arbete riktat till alla), selektiv nivå (riktat till riskgrupper), indikativ nivå (riktat till individer som redan finns i kommunens stödsystem). Det gör det tydligt var det finns insatser för att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck, och var i kedjan det behövs förstärkning.

Kommunens arbete följs av FoU Nordväst som intervjuar yrkesverksamma inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Syftet är att identifiera vilka metoder och arbetssätt som används, hur de fungerar och vilka områden som behöver utvecklas.

Det här har arbetet lett fram till

– Arbetet har lett till att frågan om hedersrelaterat våld och förtryck finns på agendan. Kommunen har höjt lägsta nivån generellt, säger Mikael Skaghammar.

Hittills har bland annat familjestödsenheten, integrationscoachar, fritidsgårdar, gymnasieskolor, elevhälsa, trygghetsvärdar, fastighetsbolag och flera föreningsnätverk gått webbkursen om heder.

Många verksamheter har även genomfört steg 2, och just nu pågår ett arbete för att skapa arbetssätt och rutiner i förskolan. FoU följer arbetet och en rapport om hur Järfällamodellen fungerar för förskolan ska vara klar i maj 2023.

Enligt Mikael Skaghammar är det en framgångsfaktor att ha en särskild funktion som håller i frågan och har särskild kompetens att stödja utifrån verksamheternas behov. En annan framgångsfaktor är att modellen är enkel och inte kräver så mycket resurser för de som vill delta. På så vis blir det lättare att motivera utvecklingsarbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

De viktigaste slutsatserna

– Järfällamodellen är ingen raketforskning direkt. Andra kommuner får gärna kopiera modellen och döpa den efter sin egen verksamhet, säger Mikael Skaghammar.

Mikael ger följande medskick till dig som vill testa:

  • Utse en särskild person som har fördjupad kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck, och som kan hålla i arbetet med modellen. Även om kommunen inte har resurser att anställa en samordnare på heltid, behövs det någon som håller i frågan och driver den.
  • Kontextualisera hedersrelaterat våld och förtryck. I Järfälla finns frågan inom preventionsenheten tillsammans med övriga funktioner där, så som ANDTS- samordnare, föräldraskapstöd och fältare. På så vis breddas perspektiven från att bara fokusera på indikerad nivå till att omfatta ett mer förebyggande perspektiv.
  • Använd de nationella stöd som finns, som Webbkurs Heder. På så vis kan man på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt se till att medarbetarna får baskunskap.
  • Ha en bred ansats. Det finns en stor fördel med att många får kunskap om ämnet, alltifrån fritidsverksamheter till förskola till föreningsliv.

Fördjupning

Så jobbar Järfälla mot hedersrelaterat våld och förtryck

Webbkurs Heder, Länsstyrelsen

Mikael Skaghammar, enhetschef preventionsenheten och Palle Storm, forskningsledare på FoU Nordväst, berättar om Järfällamodellen och kommunens arbete mot hedersrelaterat våld och förtyck. Föreläsningen hölls vid SKR:s konferens ”Hedersrelaterat våld och förtryck – verktyg i praktiken” i oktober 2021. Moderator: Elin Holmgren, SKR. Filmen är 30 min.

Kontaktpersoner

Mikael Skaghammar
enhetschef preventionsenheten, socialförvaltningen
Järfälla kommun

08-580 283 66

mikael.skaghammar@jarfalla.se

Informationsansvarig

  • Elin Holmgren
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Om exemplet

Ämne
Barn och unga, Folkhälsa, Jämställdhet, Kvinnofrid, Trygghet och säkerhet
Exempel från
Kommun
Tidsperiod
2019 - pågående
Verksamhetsområde
Kultur och fritid, Skola, Social omsorg

Lärande exempel

SKR:s lärande exempel ska ge konkret hjälp och bidra till verksamhetsutveckling i kommuner och regioner.

Gå till alla lärande exempel