Verksamhetsnära utbildning skapar gemensam grund i Huddinge

Huddinge kommun har tagit fram utbildningsfilmen för att fler medarbetare inom kommunen skulle nås av kompetensutveckling inom jämlikhetsfrågor, diskrimineringslagstiftning och normkritik. Jämlikhet i Huddinge betyder att alla ska ha likvärdig service, jämlikt bemötande och jämlika levnadsvillkor.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Jämlikhet i Huddinge betyder att alla ska ha likvärdig service, jämlikt bemötande och jämlika levnadsvillkor. Det gäller oavsett kommundel, ålder, kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.

Huddinge kommun har sedan många år tillbaka haft som mål att alla anställda inom kommunen ska vara orienterade i jämlikhetsfrågor, diskrimineringslagstiftning och normkritik. Under åren 2015-2018 har grundutbildning i jämlikhet och normkritik getts genom kommungemensamma utbildningstillfällen.

Under 2018 togs en utbildningsfilm fram och ersatte den fysiska grundutbildningen. Syftet var att fler medarbetare skulle nås av kompetensutveckling på området.

Genomförande

Utbildningsfilmen och handledningen togs fram med stöd från högsta ledningen. En centralt placerad utvecklingsledare för jämlikhet och kommunikatör ledde arbetet i samarbete med nyckelpersoner i verksamheterna och med externa konsulter, som var experter på film respektive jämlikhetsfrågor. Kommunens hållbarhetsteam och nyckelpersoner i organisationen var referensgrupp till arbetet.

Filmen är 30 min lång och kan ses i sin helhet eller delas upp i 13 kortfilmer. I filmen berättar verksamheter i kommunen om sitt jämlikhetsarbete. De olika jämlikhetsgrunderna förklaras, exempel på utmaningar med ojämlikhet, vad normkritik är och hur jämlik styrning fungerar i kommunen lyfts också.

Även en handledning har tagits fram som kan användas tillsammans med filmen. Den har under 2019 testats av tre verksamheter för att säkra att den är pedagogisk och fyller sitt syfte. Filmen och handledningen kan användas på olika sätt, till exempel en stund på flera arbetsplatsträffar eller under ett längre sammanhållet pass. På så sätt får arbetsgrupper en gemensam grund och kompetensutveckling i jämlikhetsfrågor och normkritik – anpassat efter verksamhetens förutsättningar och behov.

Framgångsfaktorer för utbildningsfilmen

Den gemensamma processen

En framgångsfaktor var att förankring och implementering startade redan under framtagandet av filmen. Kombinationen av central ledning i framtagandet och en hög ambition kring delaktighet genom avstämning i olika grupper inom kommunen gjorde att förankring och implementering startade redan under framtagandet av filmen.

Innehållet

Huddinge kommuns fokus på fakta och verksamhetsexempel gjorde teorin begriplig och vardagsnära. Innehållet i faktadelen och verksamhetsdelen togs i flera av fallen fram i dialog med den verksamhet som skulle presenteras vilket ökade ägandeskapet, kvaliteten och relevansen för både de med låg såväl som med hög förkunskap.

Formatet

Formatet möjliggör mycket innehåll på kort tid. Uppdelningen skapar en flexibilitet som är uppskattad bland kommunens medarbetare. Trots kort omfattning innehåller filmen fördjupad kunskap för den som redan har mycket förkunskap. Uppbyggnaden i moduler främjar dialog och reflektion för alla målgrupper, oaktat förkunskaper, då det är gruppen som själva gör fördjupningen. Filmen finns även med eller utan teckentolkning, textning, syntolkning och bakgrundsmusik, vilket gör att fler medarbetare kan tillgodogöra sig innehållet.

Framgångsfaktorer för handledningen

Innehållet i handledningen är utformat för att kunna målgruppsanpassas med exempel från den egna verksamheten i så stor utsträckning som möjligt. Utifrån varje del av filmen får man diskutera utmaningar och lösningar och tillsammans gå igenom tips och förhållningssätt. Handledningen lyfter även systematiskt upp hur verksamheten kan få in resultatet i ordinarie verksamhetsplanering.

– När det kommer till delen om etnisk tillhörighet är ett av tipsen att reflektera över sina egna fördomar kopplat till nationalitet, etniskt ursprung och hudfärg. Det vi vill lyfta är att vi alla har fördomar, men det viktiga är att vara uppmärksam på detta och att vi övar oss på att inte agera utifrån dem i vår vardag. Ett annat tips handlar om att reflektera över hur de av oss som till exempel ofta får frågan ”var kommer du ifrån egentligen?” upplever det, säger Vanja Möller Zouzouho, utvecklingsledare för jämlikhet.

Det här har arbetet lett fram till

Försörjningsstödsenheten inom Gymnasie- och arbetsmarknadsförvaltningen var en av piloterna när handledningen till filmen Det jämlika Huddinge skulle testflygas. Liza Ehrlund, enhetschef på försörjningsstödsenheten, berättar:

– Vi är matade från vår utbildning med olika etiska dilemman, men det här gav oss tid och möjlighet att reflektera över vårt eget beteende, över det mellanmänskliga i vårt arbete.

Till en början handlade samtal och diskussionerna mycket om praktiska frågor och hinder: höga dörrtrösklar och informationsmaterial på olika språk. Men så småningom kom gruppen också in på hur det egna ansvaret för samtalet kunde se ut. Hur kan jag ställa frågor på ett inkluderande sätt? Hur kan vi tillsammans påverka till en mer inkluderande myndighetsutövning?

– Man tror ju att man alltid är väldigt uppmärksam på normer och fördomar, men det är svårt att se dem hos sig själv. För mig som chef var det också väldigt värdefullt att få den konkreta hjälpen ”hands on” för att lyfta de här frågorna i arbetsgruppen. Medarbetarna tyckte att det var värdefullt att få avsätta tid för reflektion. Arbetssätt ”sätter sig i väggarna” och man har inte alltid tid och utrymme att ifrågasätta det, säger Liza.

Kontakten med workshopledare från kommunstyrelsens förvaltning är etablerade och kommer att fördjupas. Verksamheten har en arbetsgrupp med representanter från olika enheter som kommer att fortsätta arbeta med frågor kring jämlikhet och normkritik. Den kommer säkerställa att vi alla fortsätter att jobba vidare under året med bland annat bemötande och genusvillkor.

De viktigaste slutsatserna

• Involvering av och stöd från högsta ledningen var avgörande för resultatet.
• Arbetet samordnades av en central utvecklingsledare för jämlikhet i samarbete med en kommunikatör.
• Involvering av verksamheterna och nyckelpersoner var en lyckad strategi för förankring, kvalitetssäkring och implementering.
• Ett systematiskt jämlikhetsarbete lägger grunden. Kommunens tidigare jämlikhetsarbete skapade möjligheter till goda verksamhetsexempel och intern förankring. Huddinges arbete med kompetensutveckling i kombination med jämlik styrning och jämlikhetsanalyser var en framgångsfaktor.
• Ett flexibelt och tillgängligt format gav fler medarbetare än tidigare möjlighet att ta del av grundläggande kompetensutveckling inom jämlikhet, normkritik och diskrimineringslagstiftning.
• För att öka möjligheterna att målgruppsanpassa filmens innehåll så togs en handledning fram. På så sätt utgår kompetensutvecklingen från verksamheternas behov och förutsättningar och blir ett relevant stöd för den egna verksamheten.
• Att koppla ihop utbildningsstödet med ordinarie styrning lägger grunden för ett systematiskt jämlikhetsarbete.
• Erbjud centralt stöd vid behov.

Fördjupning

På Huddinge kommuns webbplats finns information om kommunens jämlikhetsarbete med länk till utbildningsfilmen Det jämlika Huddinge.

Jämlikhetsarbete i Huddinge kommun