Publicerad 27 januari 2022
Debatt

Nio frågor av stor betydelse

2022 lägger vi särskilt fokus på nio prioriterade frågor, som har stor politisk eller ekonomisk betydelse för svenska kommuner och regioner, skriver Anders Knape i Europaportalens krönika.

Ett nytt år har tagit sin början och så även arbetet med årets prioriterade EU-frågor för oss på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Under det kommande året lägger vi särskilt fokus på nio prioriterade frågor, som har stor politisk eller ekonomisk betydelse för svenska kommuner och regioner och där frågan bedöms vara i ett särskilt viktigt påverkansskede i EU.

SKR kommer att fokusera på Europas nödvändiga digitala omvandling. Vi kommer att arbeta för att det lokala och regionala perspektivet får ett större inflytande och att närhetsprincipen värnas när EU-beslut fattas i digitaliseringsfrågor. Vi kommer också att sikta på ett klimatneutralt EU år 2050 och där vill vi se till att EU:s regelverk ger goda och stödjande förutsättningar för kommuner och regioner. Ett särskilt fokus har vi även på EU:s landsbygdspolitik, att skapa ett hållbart asyl- och flyktingmottagande i hela EU och en sundare läkemedelsmarknad.

Även de sociala arbetsmarknadsfrågorna kommer att vara av stor vikt under 2022. Essensen av den europeiska pelaren för sociala rättigheter är att det ska råda lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt social trygghet och inkludering.

Vi som är parter på svensk arbetsmarknad hade nog gärna sett att vi hade uppnått målen för länge sedan, men det kräver ett idogt arbete, en ständig påminnelse och en rad insatser på nationell, lokal och regional nivå.

Kommuner och regioner är centrala för kampen mot diskriminering och för mänskliga rättigheter. Det är lokalt och regionalt som man kan identifiera ojämlika metoder och kartlägga ojämlikheter, men också föregå med gott exempel genom den egna personalpolitiken. Samtidigt måste kommuner och regioner få rätt verktyg och resurser för att systematiskt bekämpa ojämlikhet.

SKR kommer också att fortsätta värna den svenska arbetsmarknadsmodellen och arbeta för att den garanteras i redan lagda och kommande förslag på arbetsrättens område från kommissionen. EU:s tre direktivförslag om minimilöner, lönetransparens och plattformsarbete är alla direkta hot mot Sveriges kollektivavtals- och lönesättningsmodell. Vi anser att EU inte har befogenhet att lagstifta om löner och då direktiven nu gått vidare i trilogförhandlingar måste det lämna fortsatt utrymme i dem för att arbetsmarknadens parter ansvarar för lönebildningen och anställningsvillkor. Hela vår modell, som är väl fungerande och framtagen i konsensus mellan parterna genom många år, riskerar annars att omkullkastas. Förslaget om minimilöner skulle även, ur ett svensk perspektiv, kunna få stora administrativa och ekonomiska konsekvenser.

Om ett år det dags för Sverige att ta över EU:s ordförandeklubba i ministerrådet. Under ett halvår kommer Sverige därmed att ha ökade möjligheter att påverka och sätta EU:s agenda och prioriteringar. Jag hoppas att en viktig fråga blir just att stärka den sociala dialogen och partssamarbetet på EU-nivå istället för att skapa mer EU-lagstiftning inom det socialpolitiska området. Jag ser också att vi då har chansen att driva på för att få alla medlemsländer att värna och respektera såväl jämställdhet som jämlikhet. Med det på agendan kan Sverige göra viktiga avtryck för de kommande decenniernas utveckling i EU och i Europa.

Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Krönikan är publicerad i Europaportalen den 25 januari 2022

Läs vidare

Sakkunnig

Marcus Holmberg
Sektionschef

Pressjour

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR