Ökade kostnader för inhyrd vårdpersonal

Regionernas kostnader för inhyrd personal i hälso- och sjukvården ökade 2022 jämfört med året innan. Sjukhusvården stod för den största ökningen.

Regionernas kostnader för inhyrd personal i hälso- och sjukvården ökade med 25 procent, eller 1,5 miljarder kronor, under 2022 jämfört med året innan. Även kostnader för egen personal ökade med 2,5 procent, motsvarande 4 miljarder kronor. Totalt utgjorde kostnaden för hyrpersonal 4,8 procent av de totala personalkostnaderna, vilket är en ökning med 0,8 procentenheter sedan 2021.

– Det har aldrig funnits fler anställda i vården, samtidigt som efterfrågan på vårdpersonal aldrig varit större. Pandemin har pressat verksamheterna under lång tid, vilket påverkat medarbetarnas arbetsmiljö och ytterligare försvårat regionernas möjlighet att bemanna, säger Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

I början av pandemin minskade kostnaderna för inhyrd personal i många regioner. Men sedan 2020 har de totala kostnaderna ökat varje år. Utvecklingen hänger till stor del ihop med att pandemin inneburit både höga sjukskrivningstal och behov av återhämtning hos de egna medarbetarna. Flera regioner har också behövt hantera uppskjuten vård genom att hyra in personal. Parallellt med stort behov av bemanning har den ökade konkurrensen om personal också inneburit att priset ökat under åren.

2022 stod sjukhusvården för den största kostnadsökningen, men också i primärvården och psykiatrin ökade kostnaden för både inhyrda sjuksköterskor och läkare. Totalt ökade kostnaden för inhyrda sjuksköterskor med 41 procent och för inhyrda läkare med drygt 16 procent.

Kompetensbrist kräver nya arbetssätt

Tillgången till personal med rätt kompetens beräknas inte att öka i den utsträckning som krävs för att möta behoven kommande år, om vi fortsätter arbeta som idag. Inom tio år ökar antalet personer över 80 år med närmare 50 procent, medan antalet personer i arbetsför ålder endast ökar med fyra procent. I sex av tio kommuner minskar antalet personer i arbetsför ålder.

– Att minska beroendet av inhyrd personal är viktigt för patienternas kontinuitet, personalens arbetsmiljö och den långsiktiga kompetensförsörjningen. Regionerna arbetar med att stärka arbetsmiljön, kontinuerligt kompetensutveckla och möjliggöra för fler att kunna arbeta heltid, men också med att utveckla nya arbetssätt, säger Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Regionerna samarbetar för att minska sitt beroende av inhyrd personal i vården. Nu pågår ett arbete för att genomföra en gemensam upphandling av hyrpersonal i vården.

– Ett visst behov av inhyrd vårdpersonal kommer alltid finnas för att täcka arbetstoppar och särskilda behov. Men utvecklingen med allt fler bemanningsföretag har lett till en kostnadsdrivande situation som påverkar både patientsäkerhet och den anställda personalens arbetsmiljö. Genom en gemensam upphandling kan vi ställa tydligare krav på kvalitet och kostnader, och bättre styra hur hyrpersonal fördelas mellan regionerna, säger Martin Myrskog, regiondirektör i Kronoberg.

Bemanningstrend inhyrd personal

Christian Törnqvist
Handläggare