Fler patienter bör få en fast vårdkontakt

Replik från SKR: Målet att 55 procent av invånarna i Sverige ska ha en fast läkarkontakt vid årets slut är ambitiöst och kommer att ta längre tid att nå.

Magnus Isacson, ordförande i Svensk förening för allmänläkare, frågar sig på SvD Debatt (22 november 2022) vem som bär ansvaret för att öka kontinuiteten i vården. Ansvaret vilar förstås ytterst på huvudmännen, regionerna. Men verkligheten är mer komplex, där även staten har en viktig roll.

Vi har en hälso- och sjukvård i Sverige som vi kan vara stolta över. Den håller hög kvalitet med mycket bra medicinska resultat och där nationella patientenkäter år efter år visar på att patienterna är nöjda. Vi har väl utbildade och skickliga medarbetare i alla delar av vården. Samtidigt ser vi ett stort behov av omställning. Vi har en åldrande befolkning, med ökande och förändrade vårdbehov. Väntetiderna har växt, antalet utlokaliseringar och överbeläggningar har ökat och kompetensutmaningen blir allt större.

Kontinuiteten i vården behöver öka och fler patienter få tillgång till en fast vårdkontakt. Patienter med fast vårdkontakt har mer positiva erfarenheter från vården, de är oftare involverade i beslut kring sin egen vård och upplever att personalen känner till deras medicinska historia bättre. Regeringen och SKR har därför satt upp gemensamma mål för att öka antalet personer med fast läkarkontakt.

Målet att 55 procent av invånarna i Sverige ska ha en fast läkarkontakt vid årets slut är ambitiöst och kommer att ta längre tid att nå. Målet om att 80 procent av de som bor på särskilt boende för äldre ska ha fast läkarkontakt kommer däremot att uppnås. Redan i februari i år uppskattade kommunerna att 93 procent av de på särskilt boende har en fast läkarkontakt. Nästan alla på särskilda boenden har fast läkarkontakt | SKR

Enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har andelen äldre och personer med kronisk sjukdom som har fast läkare eller sjuksköterska ökat de senaste åren. Det är viktigt och bra, personer med störst behov av kontinuitet behöver prioriteras. Men vi är inte nöjda, kontinuiteten behöver öka för alla invånare.

Tillgången till vårdpersonal med rätt kompetens är avgörande. Och att personalen får rätt förutsättningar att jobba. De senaste två åren, 2019-2021, har antalet ST-läkare i allmänmedicin ökat med 11 procent, eller 330 tjänster. I utredningen God och nära vård bedöms antalet tjänster behöva öka med 1250 under perioden 2019-2027. Samtidigt står hela arbetsmarknaden inför stora utmaningar med kompetensförsörjningen kommande år – det gäller även vårdens yrkesgrupper.

Nästa år bedöms samtliga regioner gå med ekonomiska underskott. Regeringen har i sin budgetproposition ökat tillskotten av generella statsbidrag. Regeringen har också aviserat en rad riktade satsningar på vårdområdet. För att dessa satsningar ska komma till största möjliga nytta för patienter och personal för SKR dialog med regeringen om hur de ska utformas. Det gör SKR på uppdrag av samtliga kommuner och regioner. Beslut om dessa överenskommelser tas av SKR och regeringen, som representanter för förtroendevalda på kommunal, regional och statlig nivå.

Magnus Isacson väcker viktiga frågor som rör ansvarsutkrävande. Regionerna, och till viss del kommunerna, är huvudmän och ytterst ansvariga för hälso- och sjukvården i Sverige. Staten har ett strategiskt och långsiktigt ansvar. Men när staten tar en för operativ roll uppstår otydlighet och allt mer administrativa uppgifter skapas för vårdpersonalen.

Det svenska flernivåstyret är en grundbult i vår demokrati. Det skapar möjlighet för invånare att påverka sin vardag och ställa ansvariga till svars. En statlig myndighet med ansvar för flera hundra tusen medarbetare och verksamheter som omsätter hundratals miljarder kronor årligen skulle flytta beslutsfattarna längre ifrån invånarna och knappast minska behoven av administration i vården.

Stat, region och kommun behöver kroka arm för att lösa de utmaningar vården står inför. Arbetsgivare, fackförbund, yrkesförbund och patientföreningar behöver arbeta tillsammans, utifrån sina roller.

Vi har en vård vi kan vara stolta över, men som också har stora utmaningar. För det krävs samverkan, inte organisationsförändringar.

Marie Morell, ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation

Repliken publicerades på Svenska Dagbladets debattsida den 29 november 2022.