Snåriga statsbidrag gör att färre får utbilda sig

Att snabbt lära sig svenska och komma i arbete är avgörande för nyanländas etablering. Men snåriga statsbidrag göra att antalet utbildningsplatser inte ökar i tillräcklig takt.

Så kallade kombinationsutbildningar inom vuxenutbildningen, yrkesvux, kombinerar yrkesutbildning med SFI, eller svenska som andraspråk. Utbildningarna bidrar till att personer med låga kunskaper i svenska snabbare kan etablera sig på arbetsmarknaden. Detta är en värdefull insats både för individen och behovet kompetensförsörjningen. Men en rapport från Skolverket (Rapport 2021:4) visar att anslagna medel inte fullt ut kan nyttjas av kommunerna. Omkring hälften av de sökta och beviljade pengarna betalas tillbaka av kommunerna.

Det finns fler anledningar till att kommunerna betalar tillbaka statsbidrag . Till exempel att många av de studerande har låg språklig nivå och har därmed svårt att tillgodogöra sig yrkesutbildning på gymnasial nivå. Det ställer krav på att kommunerna snabbt måste hitta nya metoder för att möta målgruppens behov samtidigt som de förbereds inför en yrkesut­bildning. Statsbidragen beviljas bara för ett år, men många av eleverna behöver en längre period för att klara sina studier.

För att kommunerna ska kunna planera yrkesutbildning behövs framförhåll­ning. Direktiv som ges med kort varsel – ibland bara ett par månader innan utbildningen ska starta - tillsammans med finansiering för ett år i taget gör helt enkelt att utbildning inte blir av.

Och det rör sig om stora belopp som helt i onödan går fram och tillbaka mellan stat och kommun. 2019 fick kommunerna 213 miljoner och betalade tillbaka 124 miljoner, för 2020 fick de 277 och betalade tillbaka 149 miljoner kronor. Redovisningen för 2021 pågår men det finns inget som tyder på en förändring.

För 2022 har kommuner ansökt och beviljats bidrag för 16 000 platser på kombinationsutbildningar, totalt 1,5 miljard kronor. Om utfallet blir som tidigare år kommer omkring 700 miljoner att betalas tillbaka. Det betyder 8 000 personer som inte får viktig utbildning.

Kommunerna behöver en flexibel förordning så att de kan planera för och rigga för mer utbildning. Och förändringen måste komma till stånd senast 2023. Det är nödvändig för att kommunerna ska kunna arbeta långsiktigt, anpassat till de lokala förutsättningarna och för att på bästa sätt bidra till kompetensförsörjningen. SKR har i en skrivelse till regeringen tre förslag på åtgärder:

• Förordningen för dessa statsbidrag behöver göras mer flexibel. Många elever på sfi har inte förutsättningar att klara kombinationsutbildning med gymnasial yrkesutbildning. Istället kan sfi kombineras med stöd och yrkesinriktade insatser i form av orienteringskurser med yrkessvenska och kunskaper om arbetslivet, yrkespraktik och språkstöd.
• Statsbidragen inom komvux bör slås samman i kluster med mindre detaljstyrning. Då kan kommunerna bättre använda dem och få förutsättningar för långsiktig planering, lokal anpassning och möjlighet att ge elever stöd i sina studier.
• Yrkesutbildningar på förgymnasial nivå inom vuxenutbildningen bör utredas så att vuxna kan förberedas direkt för arbetsmarknaden. Det gäller inom yrken som inte kräver gymnasieutbildning men där det finns långsiktiga behov av kompetens.

Yrkesvux kan och ska bidra till en ökad kompetensförsörjning inom branscher där det saknas arbetskraft. Statsbidragen måste sluta studsa fram och tillbaka mellan stat och kommun. Tid och kraft läggs på onödig administration istället för att fler människor ska få möjlighet att utbilda eller omskola sig.

Mats Gerdau, ordförande beredningen för utbildningsfrågor, Sveriges Kommuner och Regioner

Debattartikeln publicerades på Altinget.se den 24 mars 2022

Skrivelse avseende behov av att skyndsamt se över statsbidraget för regionalt yrkesvux samt insatser för individer på sfi

Tobias Fannkvist 
Utredare arbetsmarknadssektionen