Publicerad 24 maj 2022

Kompetensförsörjningen är välfärdens stora utmaning

Arbetsförsörjningen i välfärden utmanas av en demografisk utveckling där antalet äldre ökar i en betydligt snabbare takt än den arbetsföra delen av befolkningen. Om ekvationen ska gå ihop behöver vi tänka nytt.

Staffan Isling

I Ekonomirapporten som publicerades förra veckan bedömer SKR:s ekonomer att de rekordhöga resultaten i kommuner och regioner vänder till underskott nästa år. Ekonomin har ställts inför stora utmaningar sedan coronaviruset på allvar började spridas under våren 2020. De nödåtgärder som staten genomfört för att staga upp under pandemin har varit helt nödvändiga för att trygga ekonomin.

Sedan den 24 februari har världen gått in i ännu en orolig verklighet. Rysslands invasion av grannlandet Ukraina har tagit kriget till Europa. Invasionen har drivit miljontals människor på flykt och skapat ett säkerhetsläge som är det skakigaste sedan Kalla kriget. Den ryska invasionen är först och främst en mänsklig tragedi, men den sår också osäkerhet i världsekonomin, med kraftigt ökade priser på bland annat spannmål och drivmedel. Inflationstakten har skruvats upp till historiskt höga nivåer och ökande räntor jämte en nedåtgående börsutveckling slår hårt mot kommunernas och regionernas ekonomi.

Ekonomirapporten pekar också på att utmaningen som den demografiska utvecklingen utgör blir alltmer kännbar för landets kommuner och regioner. De närmaste tio åren ökar antalet äldre över 80 år med nästan 50 procent. Förbättrade levnadsvillkor och teknologiska framsteg inom hälso- och sjukvården gör att vi lever allt längre. Det är en positiv utveckling, men det innebär också att befolkningens behov av vård och omsorg ökar.

Under samma tidsperiod förväntas antalet personer i arbetsför ålder öka med endast 4 procent. I nästan 6 av 10 kommuner minskar till och med den arbetsföra delen av befolkningen. Allt färre ska försörja allt fler. Det ger arbetsgivarna en matematisk formel för kompetensförsörjningen som är svår att få ihop. Tillgången till arbetskraft räcker helt enkelt inte till.

För att lösa ekvationen behöver kommuner och regioner bli ännu bättre på att ta tillvara den kompetens som finns. Det kommer att behövas ännu fler utbildningsinsatser som utvecklar kompetensen hos de befintliga medarbetarna. Arbetsgivarna behöver också fortsätta arbetet med att stärka arbetsmiljön och ge fler möjlighet att jobba heltid. En sådan insats är äldreomsorgslyftet, som ger möjlighet för outbildade att utbilda sig på arbetstid. För att locka fler att arbeta inom välfärden och få viktig kompetens att stanna kvar är satsningar som Äldreomsorgslyftet av stor betydelse.

Men det räcker inte. Framtidens utmaningar kräver också nya sätt att arbeta. Vi behöver hitta nya arbetsmodeller som på ett bättre sätt nyttjar medarbetarlagens samlade kompetens. Både inom vården och skolan finns sådana möjligheter. Det finns många goda exempel där patienter, klienter och anhöriga bjuds in som aktiva deltagare i utformningen av en mer individanpassad verksamhet.

En framgångsrik digital omställning är också avgörande för att behålla den höga kvaliteten i välfärden. Som exempel finns det tusentals administrativa arbetstimmar att tjäna i socialtjänsten genom att automatisera handläggningen av ekonomiskt bistånd, vilket frigör tid som medarbetarna kan ägna åt mer kvalificerade uppgifter. I hälso- och sjukvården ser vi att behovet av digitala besök under pandemin har förändrat våra behov och beteendemönster. Det är en utveckling som kommer att fortsätta.

Om vi ska kunna utnyttja teknikens potential till fullo behöver staten se till att lagar och regler följer med teknikutvecklingen och möter behovet av digital omställning. Det kommer även att krävas ett kompetenslyft i många av kommunernas och regionernas verksamheter. I steget mot en smartare välfärd är det viktigt att vi lyssnar in och tar vara på medarbetarnas kunskaper och erfarenheter. Ett effektivt och ändamålsenligt nyttjande av teknikens möjligheter kommer att underlätta vardagen för alla, såväl medarbetare som invånare och företagare.

Ekonomirapporten målar bilden av en framtid med flera faror. Stigande inflation, höjda räntor och en demografisk utveckling som sätter kompetensförsörjningen i välfärden på prov. Men jämte farorna finns också möjligheter. Kommuner och regioner har bevisat sin förmåga att navigera sig genom svåra tider. Det kommer de att göra även denna gång.

Staffan Isling

Tidigare krönikor

Ekonomirapporten

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.