Publicerad 29 november 2022

Kapacitetsökning krävs för att minska vårdköerna

Fler patienter får vänta länge på vård. Vårdköerna fortsätter växa, men en förhållandevis liten kapacitetsökning skulle räcka för att börja vända utvecklingen, visar en ny rapport från SKR.

SKR publicerar i dag en ny rapport med fakta om väntetider i den specialiserade vården, utifrån flera olika perspektiv.

Totalt väntas det i dag på närmare 200 000 operationer eller andra åtgärder i den specialiserade vården. Det motsvarar 7 veckors produktion i vården. Drygt hälften av de planerade operationer som genomförs sker dock redan inom 30 dagar. Tre av fyra operationer sker inom vårdgarantins stipulerade 90 dagar. Samtidigt har den grupp patienter som väntat mycket länge på vård växt de senaste åren. Nästan 3 500 patienter som nu väntar har väntat i mer än ett år på operation.

− De flesta patienterna får vård i rimlig tid utifrån de medicinska behoven. Men väntetiderna ökar nu för varje månad. Det är allvarligt och en oroande utveckling, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Väntetiderna skiljer sig åt mellan olika delar av landet och mellan olika medicinska specialiteter. Väntetiderna skiljer sig dock inte åt mellan olika åldersgrupper, det finns heller inga tydliga könsskillnader.

Hög omsättning bland de som väntar

Varje månad skickas drygt 100 000 remisser till den specialiserade vården för operation eller annan åtgärd. Ungefär lika många operationer eller andra åtgärder genomförs varje månad. De senaste tio åren har dock vårdköerna sakta ökat. Inflödet av patienter är i genomsnitt 1,3 procent högre än produktionen. Det innebär att vårdköerna byggs på med 1200 operationer eller andra åtgärder varje månad. När dessa ackumuleras varje månad skapas allt längre vårdköer där fler patienter får vänta länge på vård.

− Kapaciteten i vården är hög och har ökat inom många områden, men skulle behöva öka ytterligare. Det krävs en relativt liten kontinuerlig produktionsökning för att vända utvecklingen. Men många verksamheter är redan är mycket ansträngda och tillgången till vårdpersonal med rätt kompetens är begränsad. Produktionsökningen kan inte uppnås genom att springa snabbare, det krävs nya arbetssätt, säger Emma Spak.

Om vårdens kapacitet skulle öka med 1,3 procent, eller totalt 1200 operationer och andra åtgärder per månad i hela Sverige, skulle vårdköerna stabiliseras och sluta växa. Om kapaciteten skulle kunna öka med 5 procent, eller 4 600 operationer och andra åtgärder per månad, skulle de väntetider som byggts upp under lång tid vara helt borta inom två år. Tillgången till personal med rätt kompetens är den största utmaningen för att kunna vända utvecklingen.

Kapaciteten har ökat inom flera områden

Inrättande av särskilda enheter för planerad vård och övergång till dagkirurgi med välstrukturerade patientflöden för vissa operationer har möjliggjort den kraftiga produktionsökning som skett inom vissa lämpliga områden. Antalet kataraktoperationer har exempelvis ökat från omkring 40 000 per år för 30 år sedan till 140 000 per år i dag. Antalet knä- och höftplastikoperationer har dubblerats på 20 år. Inom dessa områden är väntetiderna till vård också betydligt kortare i Sverige jämfört med andra OECD-länder.

För regionerna som sjukvårdshuvudmän är det dock viktigt att säkerställa den totala kapaciteten och kunna hantera befolkningens samlade behov av vård, där den planerade vården endast utgör omkring 20 procent av det totala antalet vårdtillfällen.

För att öka vårdens tillgänglighet kan vi inte titta på produktionen inom den specialiserade vården isolerat. Befolkningens behov av vård förändras och utvecklingen mot nära vård är nödvändig för att alla delar av vården ska kunna möta de behoven, säger Emma Spak.

Läs vidare

Fakta om väntetider i vården (PDF)

SKR:s arbete med tillgänglighet i vården, vårdgaranti

Kontakta oss

Kontakta Väntetider i vården