Lärdomar från uppföljning av vårdförlopp
En rapport har tagits fram där det görs en genomgång av nationella uppföljningsdata för de första personcentrerade och sammanhållna vårdförloppen. Rapporten visar att det återstår fortsatt utvecklingsarbete för att kunna mäta många av indikatorerna och målen. Syftet med rapporten är att pröva indikatorernas användbarhet för uppföljning av vårdförlopp och utifrån detta identifiera områden för utveckling och förbättring.
Rapporten baseras på uppföljning av indikatorerna för de 13 första vårdförloppen. Data kommer främst från 2021 och 2022, vilket innebär att den kan ses som en nollmätning för vårdförloppen. Underlaget bygger främst på nationellt tillgängliga data hämtade från webbplatsen Vården i siffror, som visar aktuell statistik som stöd för utvecklings- och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården. Men för flera vårdförlopp och indikatorer finns inte väl fungerande nationella datakällor. Ett kvalitetsregister kan ha låg täckningsgrad, och Socialstyrelsens hälsodataregister innehåller inte alltid de uppgifter som krävs.
Vårdförloppens indikatorer ska fånga det som är viktigast att följa upp ur ett patientperspektiv, inte främst utgå från vilka data som är nationellt tillgängliga. För att få fram resultat för några sådana indikatorer har data också hämtats från regionernas egna vårdinformationssystem.
Kunna mäta det vi vill mäta
Ett nödvändigt och viktigt steg är att pröva användbarheten av nationellt framtagna specifikationer för indikatorer där inte nationella data av god kvalitet finns. Rapporten pekar både på utvecklingsmöjligheter och utmaningar för olika datakällor.
– Rapporten illustrerar det arbete som behövs för att få fram en indikatorbaserad uppföljning, som fyller sitt syfte, stödjer förbättringar i vården och bidrar till god vård för patienterna. Det vill säga att vi kan mäta det vi verkligen vill mäta, säger Fredrik Westander på sektionen för Data och analys på SKR och medförfattare till rapporten.
Samsyn mellan regionerna
Rapporten blir ett underlag för regionernas långsiktiga arbete i ambitionen att nå högre kvalitet i uppföljningen. En ökad standardisering av innehållet i vårdinformationssystemen kommer att bli nödvändig. Det innebär att det kommer behövas en samsyn mellan regionerna när det gäller vilken information som ska kunna tas fram och prioriteras. Vårdförloppens behov, tillsammans med annat arbete, ger en bra input till en sådan prioritering.
Vägledning för nationella programområden
Rapporten blir också en vägledning för nationella programområden (NPO) i arbetet med att prioritera bland indikatorer, och få en balans mellan det som är viktigast att mäta och det som faktiskt är möjligt att mäta.
– Sammantaget har arbetet med rapporten gett oss olika lärdomar om förutsättningarna för att följa upp nationella kunskapsstöd, och om hur arbetet behöver bedrivas framöver, säger Fredrik Westander.
Rapporten har sammanställts på uppdrag av styrgruppen för Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård (SKS).