Dags för välfärden att få långsiktiga förutsättningar!

Kommuner och regioner påverkas fortsatt mycket av omvälvande händelser i omvärlden. Överskott riskerar att bli underskott och vi får allt större utmaningar med kompetensförsörjningen.

I tisdags presenterade jag och SKR:s ordförande den ekonomiska situationen i kommuner och regioner nu och framöver i vårens upplaga av Ekonomirapporten. Pandemin som ställde världen på ända följs nu av det fasansfulla kriget i Ukraina som även det ger konsekvenser världen över. Människor tvingas på flykt och instabiliteten i världsekonomin har fått inflationstakten att nå historiskt höga nivåer.

Just nu syns flera paradoxer som påverkar ekonomin i kommuner och regioner. Sysselsättningen är på rekordnivåer men arbetslösheten för vissa grupper förblir hög. Skatteunderlaget fortsätter att öka men prisutveckling på allt ifrån drivmedel, energi till spannmål ökar i än snabbare takt. Sammantaget bedömer vi att många kommuner och regioner riskerar underskott redan nästa år till följd av inflationen, som också är starkt bidragande till de snabbt ökande pensionskostnaderna.

Arbetskraften kommer inte att räcka till

Och i horisonten hopar sig fler orosmoln. Den välkända utmaningen med demografins utveckling kryper nu allt närmare. Behovet av vård och omsorg ökar samtidigt som det råder brist på arbetskraft. Inom tio år har andelen över 80 år ökat med 50 procent, medan den arbetsföra delen av befolkningen ökar med 4 procent. Hela samhället behöver därför ställa om och arbeta annorlunda när arbetskraften inte kommer att räcka till.

När vi analyserar hur kommuners och regioners ekonomi kommer att se ut är det utifrån en rad kända faktorer. Oförutsedda händelser kan däremot omkullkasta analysen rejält. Det skulle vara enklare att förutse, men framförallt för kommuner och regioner att hantera och parera händelserna, om de stod på ett stabilt fundament av långsiktiga statliga besked och planeringsförutsättningar. Men så ser det inte riktigt ut.

Staten kan ge bättre förutsättningar

Det finns mängder av konkreta exempel där staten hade kunnat ge bättre förutsättningar än i dag. Kommunerna har tagit emot flyktingar från Ukraina utan att till exempel få besked om statlig ersättning för barn som vistas i förskola över 15 timmar och för barn under tre år. I utredningen om god kommunal hushållning föreslås kommuner och regioner ha en tioårig planeringshorisont samtidigt som staten allt oftare har en kortare planering, som kan sträcka sig några månader framåt. Regeringen satsar allt mer på att fler ska anställas i kommuner och regioner, till exempel sjuksköterskor, samtidigt som det för de flesta redan är svårt att hitta personal med rätt kompetens.

Som jag så ofta återkommer till försvårar även den statliga detaljstyrningen och ryckigheten för kommuner och regioner att bedriva verksamheten effektivt. Som tydligast märks det i användningen av riktade statsbidrag. På bara två år har omfattningen och antalet riktade statsbidrag inom, till exempel äldreomsorgen mångdubblerats. Från 900 miljoner kronor fördelat på två bidrag år 2019 till 14,2 miljarder kronor fördelat på 13 bidrag år 2021. Det handlar om alltifrån stöd för habiliteringsersättning i daglig verksamhet till statsbidrag för utökad läkarkompetens i äldreomsorgen.

Varje enskilt bidrag kan i sig tyckas ha ett gott syfte, men sätter i praktiken fälleben för att verksamheten ska fungera så effektivt som möjligt. Förutsättningarna och behoven av äldreomsorg ser olika ut i kommunerna och de statliga medlen skulle därför göra som störst nytta om varje kommun själv kunde bestämma över användningsområdet.

Det är dags för staten att infria löftena om att omvandla de riktade statsbidragen till generella och, i så stor utsträckning som det går, ge stabila planeringsförutsättningar. Staten bör besluta om vad som ska åstadkommas, men hur välfärdens mål ska uppnås måste få vara ett uppdrag för kommuner och regioner. Det är först då som kommuner och regioner kan ge så mycket välfärd som möjligt för pengarna.

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen