Skärpt försörjningskrav försvårar arbetskraftsinvandring

SKR och Svenskt Näringsliv: Regeringens förslag om ett försörjningskrav för arbets­krafts­invandrare är ett ingrepp i den svenska ­modellen och förvärrar kompetens­bristen.

En av de största utmaningarna Sverige står inför är arbetsgivares möjlighet att hitta rätt kompetens. För att vi ska klara kompetensbehoven på svensk arbetsmarknad är utländsk kompetens avgörande. Tyvärr kommer regeringens förslag om ett lönegolv för arbetskraftsinvandrare kraftigt försvåra rekryteringsmöjligheterna i både offentlig och privat sektor.

För att en person med utländsk kompetens ska kunna påbörja en anställning krävs ett arbetstillstånd från Migrationsverket. För att beviljas ett arbetstillstånd ska personen ha en anställning med anställningsvillkor minst i nivå som kollektivavtal. Det finns i dag ett lägsta krav på inkomst, 13 000 kronor, som regeringen nu vill höja till ett statligt lönegolv motsvarande 80 procent av medianlönen i Sverige, 26 560 kronor per månad. I nästa steg avser regeringen införa ett än högre lönegolv motsvarande medianlönen, 33 200 kr per månad.

Medarbetare med rätt kompetens är för flertalet företag och verksamheter den viktigaste konkurrensfaktorn. Ett lönegolv motsvarande medianlönen skulle innebära en minskning av arbetskraftsinvandrares bidrag till BNP med 16 miljarder kronor och skatteintäkter som arbetsinsatserna genererar minska med fem miljarder kronor.

Genom att stänga dörren för många arbetskraftsinvandrare förvärrar regeringen kompetensbristen. Beslutet kommer att få negativa konsekvenser både för välfärdssektorn och för en lång rad branscher inom det privata näringslivet. Kollektivavtalens ingångslöner i flera samhällsviktiga yrken på svensk arbetsmarknad ligger under 80 procent av medianlönen. Det statliga lönegolvet stoppar därför, i praktiken, rekrytering till många yrken:

·         Det hindrar rekrytering av läkare och sjuksköterskor från tredje land som genomgår praktisk tjänstgöring. De anställs i dag vanligtvis som undersköterskor.

·         Inom basindustrin förhindras rekrytering av operatörer och svetsare.

·         Inom den gröna näringen är traktorförare, djurskötare, planterare och röjare exempel på yrken som vi inte kan rekrytera till från andra länder.

·         Inom besöksnäringen handlar det om stopp för anställning av restaurang- och köksbiträden, städare, hotellreceptionister, servitörer med flera.

Men frågan gäller inte bara vilka yrken vi inte kan rekrytera till, utan det oacceptabla i att politiker sätter sig över våra kollektivavtal och de lönenivåer vi har förhandlat fram med våra fackliga motparter. Förslag om att införa statligt bestämda lönegolv är ett ingrepp i den svenska lönebildningsmodellen. Det får konsekvenser.

För att kunna konkurrera på en global marknad behöver Sverige höja ambitionsnivån. Det behövs en nationell strategi i syfte att göra Sverige till ett mer attraktivt land att arbeta i. Detta är helt fel läge att begränsa utbudet av arbetskraft genom politiska ingrepp. Vi har inte råd att stänga dörren för personer som vill arbeta i vårt land.

Politiska initiativ som försvårar rekrytering av kvalificerad personal skapar enbart förlorare. Det finns ingen som tjänar på sådana reformer, varken de som hindras från möjligheten att skapa sig en framtid i Sverige eller vi som redan lever här. Beslutet leder endast till sämre kompetensförsörjning. Det riskerar bara att göra vårdköerna längre och försvaga svenska företags konkurrenskraft. Därutöver underminerar det den framgångsrika svenska modellen, där arbetsmarknadens parter gemensamt kommer överens om löner och villkor.

Det finns flera utmaningar på svensk arbetsmarknad. Det handlar om svartarbete, utnyttjande av människor, fusk, organiserad brottslighet och illojal konkurrens. Dessa måste stävjas omedelbart och med full kraft. Tyvärr addresserar inte regeringen dessa problem. I stället förvärrar man kompetensbristen.

Karin Johansson, vice vd Svenskt Näringsliv
Anders Henriksson, ordförande Sveriges Kommuner och Regioner

Debattartikeln publicerades i Svenska Dagbladet den 1 juli 2023

SKR:s arbete med kompetensförsörjning

Hämta högupplöst bild på Anders Henriksson

Jeanette Hedberg
Förhandlingschef