Frågor och svar om arbetstidsförläggning och dygnsvila (gäller avtalet AB)

Vid övergång till sommartid ska minst 11 timmars dygnsvila förläggas enligt huvudregeln vid arbetstidsförläggning.

Om arbetsgivaren missat att förlägga minst 12 timmars dygnsvila natten då vintertid övergår till sommartid kompenseras detta enligt bestämmelser för oförutsedd händelse. Hanteringen gäller för 2024.

Ett flextidsavtal kan med fördel reglera att dygnsvila i samband med flex ska vara 11 timmar, men det kan vara flexibelt i förhållande till flexram och dygnsbryt så länge minst 11 timmars sammanhängande vila har följt mellan arbetspassen och inom rätt 24-timmarsperiod.

Exempel

Dygnsbryt är klockan 19.00. Inplanerat pass slutar slutar klockan 20.30 och nästa pass börjar dagen efter klockan 08.00 (11½ timmars dygnsvila.) Den anställde kunde flexa ut klockan 20.00 och kan då flexa in tidigast klockan 07.00.

Huvudregeln

Om den sammanlagda arbetstiden (arbete + jour) är 13 timmar (eller mindre) inom 24-timmarsperioden ska den sammanlagda vilan vara som lägst 11 timmar. Detta för att kravet om minst 11 timmar dygnsvila inom 24-timmarsperioden ska vara uppfyllt. Ingen ytterligare vila behöver förläggas när huvudregeln om dygnsviloförläggning tillämpas.

Undantag

Vid tillämpning av undantagsregeln i AB § 13 mom. 5 om förläggning av arbete och jour om sammanlagt max 20 timmar ska den sammanlagda vilan som följer ett sådant pass minst motsvara den sammanlagda arbetstiden. Undantagsregeln kan alltså även tillämpas för ett arbets-och jourpass som är 13 timmar (eller mindre). Skillnaden är att i undantagsregeln förläggs arbetspasset över två 24-timmarsperioder. Den efterföljande vilan ska motsvara den sammanlagda arbetstiden, dock minst 11 timmar.

Ja, plötslig frånvaro på grund av exempelvis sjukdom eller vård av barn, kan precis som tidigare, vara skäl för att beordra övertid/mertid eller förskjuta arbetstid för annan arbetstagare. De nya bestämmelserna om dygnsvila reglerar hur kompenserande vila ska utges om sådant övertidsarbete inskränker dygnsvilan.

Olika regler gäller för utbildning i arbetet och studieledighet.

Utbildning i arbetet som ersätts med ordinarie lön eller enligt AB § 7 är ordinarie arbetstid. Eftersom tiden är arbetstid kan den inte samtidigt tillgodoräknas som dygns- eller veckovila.

Exempel

Utbildningstiden inom ramen för äldreomsorgslyftet räknas som ordinarie arbetstid eftersom anställningen är på heltid och förutsätter att medarbetaren studerar 50% av tiden med ordinarie lön.

Motsvarande gäller vid så kallad utbildningstjänst om inget annat avtalats. Med utbildningstjänst avses en anställning som särskilt inrättats för att medarbetaren ska kombinera arbete med studier och där arbetsgivaren betalar lön för både arbets- och studietiden.

Studieledighet räknas inte som arbetad tid enligt AB § 13 mom. 7 b). Det gäller oavsett om arbetsgivaren enligt AB § 26 medger arbetstagaren att behålla hela eller del av lönen under studietiden. Tid som utgör studieledighet kan därmed utgöra dygns- eller veckovila samt tid då kompenserande vila erhålls.

I de fall studenter med verksamhetsförlagd utbildning (VFU-studenter) deltar i den ordinarie verksamheten inom kommunen, regionen eller det kommunala företaget och schemaläggs för det arbetet, så omfattas VFU-studenten av arbetstidslagen samt regler om dygnsvila.

Vid tillämpning av undantag enligt mom. 5, då ordinarie arbetstid och jourtid som tillhör olika dygn läggs i direkt anslutning till varandra, kan den totala tiden uppgå som högst till 20 timmar från att det första passet påbörjas till att det sista passet avslutas. Fördelningen mellan jour och ordinarie arbetstid sker utifrån verksamhetens behov men antalet timmar av ordinarie arbetstid respektive jourtid får inte var för sig överstiga 13 timmar.

Ett exempel

En verksamhet med ansvar för liv, hälsa och säkerhet har särskilda skäl för att förlägga ordinarie arbete följt av jour. Efter jouren behöver arbetstagaren återställa arbetsplatsen och lämna över arbetsuppgifter till avlösande personal. Detta sker på ordinarie arbetstid.

• Dygnsbryt kl. 23.00
• Ordinarie arbetstid kl. 17.00 - 23.00
• Jour 23.00 - 07.00
• Ordinarie arbetstid kl. 07.00 - 09.00

Ett arbets- eller jourpass kan i normalfallet vara max 13 timmar långt. Detta för att 11 timmars dygnsvila ska erhållas per 24 timmarsperiod. Vid tillämpning av undantag enligt mom. 8 a) kan ett arbetspass teoretiskt uppgå till max 15 timmar. Av hälsoskäl bör inte så långa arbetspass förläggas. I HÖK 22 med Vårdförbundet finns en särskild skrivning om uppföljning av arbetspass överstigande 10 timmar. Vid tillämpning av undantag enligt mom. 5 kan sammanlagd tid för två dygn förläggas med 20 timmar under förutsättning att ett pass utgörs av jour och det andra av arbete. Antalet timmar av ordinarie arbetstid respektive jourtid får inte var för sig överstiga 13 timmar och tillsammans högst 20 timmar.

Om det handlar om enstaka förskjutna arbetspass ska det fastställda dygnsbrytet för beräkningsperioden ligga fast.

I de fall det handlar om ett regelrätt schemabyte gäller dygnsbrytet i det nya schemat. I sådant fall bör arbetstagaren erhålla minst 11 timmars dygnsvila mellan arbetspasset i det gamla schemat och arbetspasset i det nya schemat.

Under varje period om 24 timmar ska som huvudregel 11 timmars sammanhängande dygnsvila förläggas. Med att arbete och dygnsvila ska förläggas alternerande avses att arbete följs av dygnsvila därefter arbete och sedan ny dygnsvila och så vidare.

Det är således inte längre möjligt att förlägga dygnsvila i början av en 24-timmarsperiod och i slutet av nästkommande 24-timmarsperiod med sammanhängande arbete däremellan. Inom en schemaperiod ska som huvudregel alternering av dygnsvila respektive arbete ligga fast men det är möjligt att avvika från det. I första hand görs det genom att en längre viloperiod förläggs exempelvis: Dygnsbryt klockan 16.00: Torsdag/fredag (dygnsvila klockan 16-07). Fredag arbete klockan 07-16., Fredag/lördag (dygnsvila klockan 16-07). Lördag arbete klockan 07-16. Lördag/söndag veckovila (klockan 16 - 16). Söndag/måndag veckovila (klockan 16-04), vila klockan 04-16. Måndag arbete klockan 16-23. Måndag/tisdag (dygnsvila klockan 23-16). Andra situationer som kan föranleda ändring av alternering är exempelvis vid skiftarbete/rotationsarbete när den anställde byter från en skiftperiod/rotationsperiod till en annan.

Övervägandeprincipen kopplat till dygnsbryt tar enbart sikte på viloregler och 24-timmarsperioden, det vill säga till vilken 24-timmarsperiod ett arbetspass hör. När det kommer till fridagar och ersättning gäller bestämmelsen i bilaga 3 till HÖK (anteckningar till AB) som anger att om ett pass sträcker sig över dygnsgränsen (midnatt) ska arbetspasset hänföras till det dygn under vilket den övervägande delen av arbetspasset infaller.

Nej, att tillämpa en så kallad CACA-tur är inte längre möjligt efter den 1 oktober 2023.

Exempel på CACA-tur när dygnsbryt tillämpas vid klockan 03.00:

• Vila klockan 03.00 – 14.00
• Arbete klockan 14.00 – 22.00
• Vila klockan 22.00 – 06.45
• Arbete klockan 06.45 – 16.00
• Vila klockan 16.00 – 03.00

Enligt huvudregeln om alternerande arbete och vila samt minst 11 timmars dygnsvila är vilan klockan 22.00 - 06.45 för kort för att utgöra dygnsvila (endast 3 timmar och 45 minuter när dygnsbryt klockan 03.00 tillämpas).

Exempel:
Nattpass klockan 21.00-07.00
Vila klockan 07.00-21.00

De nya bestämmelserna om dygnsvila innebär inte att arbetstiden under natten begränsas till 8 timmar utan innebär att medarbetaren ska tillförsäkras minst 11 timmars dygnsvila per 24 timmarsperiod. Förläggning av arbete och vila enligt förslaget är möjlig vid ett dygnsbryt exempelvis kl. 21. Nu gällande regler om i Arbetstidslagen 13 a§ stycke 2. om begränsning i vissa fall av nattarbetstidens längd gäller fortsatt med oförändrad innebörd.

De nya bestämmelserna om dygnsvila innebär inte att centralt avtalade arbetstidsmått ändras. Förändringen påverkar hur abetstiden kan förläggas inom den avtalade arbetstiden.

Tex på följande sätt:
Dygnsbryt kl. 20.00
Ordinarie arbete kl. 20.00 – 22.00
Jour kl. 22.00 – 06.00
Ordinarie arbetstid kl. 06.00 – 08.00
Dygnsvila kl. 08.00 – 20.00

Ja. Eftersom dygnsvila är förlagd och dygnsbrytet ligger så att inga undantag har tillämpats kan övrig tid nyttjas till förläggning av såväl ordinarie arbetstid som jour utifrån verksamhetens behov. Tänk på att jour enbart ska förekomma om det är helt nödvändigt för verksamheten.

Även intermittent anställda arbetstagare har rätt till dygnsvila enligt arbetstidsdirektivet, arbetstidslagen samt aktuellt kollektivavtal.

Arbetsgivaren måste lokalt säkerställa att det finns en rutin för hur arbetstagarna som har intermittent anställning erhåller detta.

Ett arbetspass kan starta dygnet innan, men övervägande del av arbetstiden ska vara förlagd till "ordinarie" dygn.

Minst 11 timmars dygnsvila ska vara förlagd under påstigningsdygnet innan det aktuella arbetspasset samt under ”ordinarie” dygn efter det aktuella arbetspasset.

Längden på arbetspasset kan inte överstiga 13 timmar inklusive raster.

Ett exempel på dygnsbryt

Dygnsbrytet ligger kl. 08.00, arbetspasset startar kl.07.00 och slutar kl.16.00. Därefter dygnsvila inom ramen för 24 timmarsperioden.

Ja, jour enligt AB kan förläggas efter den 1 oktober 2023 och de nya bestämmelserna som gäller enligt AB (från 2023-10-01) ska då tillämpas avseende dygnsvila. För Jour enligt bilaga J gäller andra bestämmelser, läs mer på denna sida under rubriken Jourtjänstgörande personal, personlig assistent och anhörigvårdare samt Räddningstjänsten (Bilaga J till AB, PAN och Bilaga R till AB).

Ja det gör de.

Dygnsbryt kan förläggas individuellt för varje arbetstagare men det ska vara samma dygnsbryt för arbetstagaren under hela beräkningsperioden.

Riskbedömning enligt AFS 2001:1 Systemetiskt arbetsmiljöarbete (SAM) ska genomföras när arbetsgivaren kan beskriva hur de nya reglerna påverkar den framtida arbetstidsförläggningen. Riskbedömningen görs på den organisatoriska nivå där kunskapen om förhållanden på arbetsplatsen finns och ska senast vara färdigställd innan förändringen träder i kraft.

Ja, under förutsättning att övriga villkor för att tillämpa undantaget att förlägga arbets- och jourpass i anslutning till varandra är uppfyllda så görs sådan förläggning när schame upprättas för aktuell period. Även den avtalade vilan ska förläggas i schemat.

Nej den ordinarie dygnsvilan ska i sin helhet rymmas inom 24 timmarsperioden men den kompenserande vilan som läggs i anslutning till dygnsvilan behöver inte ligga inom 24 timmarsperioden.

Centrala parter har kommit överens om att det i vissa undantagsfall går att förlägga ett jourpass i direkt anslutning till ett arbetspass utan mellanliggande vila. Det handlar om situationer där passen hänförs till två olika dygn och undantaget innebär ett avsteg från alternering av arbete och vila. Den sammanlagda tiden för de båda passen får inte överstiga 20 timmar. Den efterföljande vilan ska vara minst lika lång som den sammanlagda tiden för jour- och arbetspasset tillsammans. Den här bestämmelsen reglarar därmed bara situationen när jour- och arbetspass förläggs utan mellanliggande vila. Förläggs endast ett jour- eller arbetspass gäller istället huvudregeln att minst 11 timmars dygnsvila ska förläggas per 24 timmarsperiod samt att vila och arbete ska förläggas alternerande. Av hälsoskäl bör långa arbetspass (över 10 timmar) undvikas då forsknningen pekar på att sådan arbetsförläggning har negativa effekter. En särsklid skrivning om långa arbetspass finns i HÖK 22 för Vårdförbundet.

Nej, det är arbetsgivaren som ansvarar för arbetstidsreglerna och som godkänner passbyte. Innebär ett passbyte att dygnsvila inte erhålls kan sådant byte inte medges.

Med alternerande förläggning avses att arbete och dygnsvila ska förläggas alternerande, dvs arbete följs av vila därefter arbete och sedan ny vila osv. Det är således inte längre möjligt att förlägga dygnsvila i början av en 24-timmarsperiod och i slutet av nästkommande 24-timmarsperiod med en lång sammanhängande arbetsperiod däremellan.

Det ska vara en fastställd tid för när dygnet inleds (dygnsbryt). Denna tid ska vara densamma under hela schema/beräkningsperioden. Arbete och dygnsvila ska med det som utgångspunkt förläggas alternerande så att arbete och vila regelbundet följer på varandra.

Reglerna om dygnsvila är skyddslagstiftning. Forskningen stödjer att minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila är en viktig förutsättning för vila, återhämtning, långsiktig hälsa och möjlighet till ett hållbart yrkesliv. Detta är ingen valfrihetsfråga utan tvingande lagstiftning. Därför är det inte heller möjligt att göra undantag genom lokala kollektivavtal.

Det beror på när dygnsbrytet ligger för beräkning av respektive 24-timmarsperiod. Om 11 timmars dygnsvila ligger på samma 24-timmarsperiod som kvällspasset eller samma 24-timmars period som dagpasset men innan dagpasset startar så är det möjligt att fortsätta med sådan förläggning.